Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Sammanfattning

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats har varit att, genom en intervjustudie, undersöka den svenska grundsärskolans kursplan i idrott och hälsa utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv. Syftet ledde fram till följande mer preciserade frågeställningar: På vilka sätt styr kursplanen idrottslärares utformning av undervisningen i grundsärskolan och vilket stöd ger kursplanen? Vilka likheter och skillnader mellan kursplanen i idrott och hälsa för grund- respektive grundsärskolan uppfattar idrottslärare? Hur arbetar lärarna med inkludering? Vilken typ av fortbildning erbjuds verksamma lärare? Vilken funktion tilldelar lärarna betyg och bedömning i grundsärskolan?

Metod

Studien har ett läroplansteoretiskt perspektiv och utgår från Lindes arenor. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex lärare i Idrott och Hälsa (idh) samt ett undervisningsråd. Urvalet skedde genom bekvämlighetsurval samt snöbollsurval.

Resultat

Lärare försöker i den mån det är möjligt att förmedla syfte och mål till sina elever för att underlättar undervisningen. De understryker att det innehåll som är enklast att arbeta med är det som består av konkret framskrivna moment. Problem uppstår i olika former när kursplanen är öppen för tolkning och/eller där eleverna ska resonera kring och värdera kunskap och sitt eget kunnande. Lärare finner lite stöd i kursplanens formuleringar och ifrågasätter betygens roll. Lärarna uttrycker ett behov av fortbildning inom specialpedagogik och en tydligare framskrivning av kursplanen. Motivet till varför grundskolans och grundsärskolans kursplan ser så lika ut är, enligt undervisningsrådet, att säkerställa en så likvärdig undervisning som möjligt, ytterligare motivering saknas.

Slutsats

Av studiens resultat framgår att kursplanen för grundsärskolan saknar en tydlig framskrivning av syftet för målgruppen av elever. Lärare har svårt att arbeta med och tolka kursplanen och tvingas därför välja och välja bort innehåll och kunskapskrav. Enligt studien uteblir mötet mellan formulerings- och tolkningsarenan. Den givna kunskap som har formulerats i kursplanen blir inte möjlig för lärarna att omarbeta till ett innehåll som är relevant för målgruppen av elever. Detta då lärarna anser att det är svårt att inom ramen för  undervisningen på grundsärskolan realisera innehåll och betygskriterier. Det går att ifrågasätta om undervisningen i idh för särskolans elever blir likvärdig.

Abstract

Aim

The purpose with this essay has been to, through an interview study, investigate the Swedish special school's syllabus in physical education from a curriculum theory perspective. The purpose of the study led to the following, more detailed, research questions: In what ways do the syllabus guide physical education teachers in their teaching in special secondary school? What are the similarities and differences between the syllabus in physical education for secondary school and the special primary school? How do teachers work with inclusion? What type of in-service training is offered to teachers? What meaning do teachers assign grades and assessment?

Method

The study has a curriculum theory perspective and is based on Lindes arenas. Semi-structured interviews were conducted with six teachers in Sport and Health (IDH) and a teaching counselor. The selection of respondents took place through a convenience sample as well as through a snowballeffect. The interviews were transcribed and later compiled in the results.

Results

The results indicated to that the teachers lack a clear description of the aim of physical education in relation to the special schools students, and an authentic content, as well as a clear purpose of the function of grades in the special secondary school. Furthermore, the results indicate that teachers have difficulties with working and interpreting the syllabus due to lack of guidance. Teachers also express that they want different forms of help in their work in, primarily through in-service training within special education. The Education counselor motivates the similarities between the two syllabuses with equivalency but further motivation is lacking.

Conclusion

Teachers try as far as possible to convey the aim and goals of the subject to their students, as this facilitates teaching and learning. They encounter problems in different forms when parts of the syllabus are open for interpretation and they cannot find any help. A need for further in-service training and a clearer guidance of the syllabus is something that the teachers want more of. According to the study, the interaction between the formulation and interpretation arena is absent. Teachers are forced to exclude some content and some parts of the curriculum. This is because they consider it to be too difficult to implement content from the curriculum for the students.