Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Abstract

Aim

The aim of the study was to investigate teachers’ utilization and content of feedback in physical education in upper secondary schools. The purpose was also to explore whether teachers’ usage and content of feedback differed in dance and ball games education. The theoretical questions to be answered were: does the formation of the activity affects given feedback by teachers in sports and health at dance and ball games activities? What types of feedback do teachers in upper secondary school use in dance and ball games activities? What types of aspects are most central in teachers’ given feedback in dance and ball games activities?

Method

The method used for this study was qualitative observations on four teachers, three women and one man, at three different upper secondary schools all located within Stockholm. Each observation was recorded and supplemented by a voice recorder, which was connected to a mobile phone. The voice recording was done via an app called Röstinspelare.

Results

The results of the study indicated that the formation of the activity slightly impacted feedback given by the teachers. However, the result showed that the organisation of the activity impacted the most in all four teachers’ repertoires of feedback. Findings also indicated that corrective feedback was dominant in all teachers’ repertoires of feedback, except for one teacher whose repertoire was dominated by general positive feedback in dance. Furthermore, the results indicated a central focus on technical aspects and achievement in every teacher’s feedback in both dance and ball games. Besides, a central focus was also given to tactical aspects in ball games and esthetical aspects in dance activities.

Conclusion

Findings in this study indicates how important it can be for teachers to be aware of the effects and purpose of feedback in physical education. Also, it is crucial that teachers have knowledge and understanding of how to apply feedback effectively for the different purposes, for either skill teaching or to motivate students to work harder.

Sammanfattning

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka användningen och innehållet i gymnasielärares feedback till elever vid undervisning i bollspel respektive dans. Frågeställningarna är: Har aktivitetens utformning någon påverkan på den feedback som ges av läraren i idrott och hälsa vid dans- och bollspelsundervisning? Vilka feedbacktyper använder gymnasielärare sig av vid bollspels- och dansundervisning? Vad står i fokus när feedback ges i bollspels- och dansundervisning?

Metod

Metoden som användes i denna studie var kvalitativa observationer som gjordes på fyra lärare på tre olika gymnasieskolor i närorter till Stockholm. Vid bearbetning av resultatet användes verktyget tematisk analys. Observationerna spelades in med en videokamera samt kompletterande ljudupptagning som spelades in med en mikrofon, kopplad till en mobiltelefon, genom appen Röstinspelare.

Resultat

Studiens resultat visar på att aktivitetens utformning hade liten påverkan på den feedback som gavs av lärarna, med undantag för en lärare som undervisade i bollspel, där beteendefeedbacken påverkades. Det som hade större påverkan var hur aktiviteten organiserades, vilket påverkade samtliga lärares feedbackrepertoarer. Det framkom även i resultatet att samtliga lärares feedbackrepertoarer dominerades av typen justerande feedback, förutom en lärares repertoar där generell positiv feedback framkom som störst vid undervisningen i dans. Det fanns också ett fokus på teknik och prestation i samtliga lärares återkoppling i dans och bollspel. I bollspel utmärkte sig även ett särskilt fokus på taktik och spelförståelse i den feedback som gavs, men estetiska aspekter visade sig vara centralt i den feedback som gavs av lärarna vid dansundervisning.

Slutsats

Slutsatsen är att samtliga lärare för denna studie använde justerande feedback till övervägande del och att aktivitetens utformning i dans respektive bollspel inte skiljde sig avsevärt från varandra. Utifrån denna slutsats kan det vara av betydelse att som lärare vara medveten om feedbackens påverkan. Syftet med undervisningen är viktigt för att ge relevant feedback samt att ha kunskap om vilken feedbacktyp som lämpar sig bäst vid färdighetsinlärning eller för att skapa motivation.