Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Inom idrottslärarutbildning har det utbildningsinnehåll som handlar om att utveckla studenters ämneskunskaper i idrott kraftigt reducerats under de senaste decennierna. Inte minst har den delav ämneskunskapen som handlar om studenters förmåga att delta i och undervisa om idrottsliga praktiker drabbats (Kirk 2010). När utrymmet för ett ämnesområde begränsas aktualiseras frågor om innehåll och bedömning. Alltmedan de flesta inom fältet är eniga om betydelsen för studenter att få erfarenheter av rörelse och idrott under sin utbildning finns olika uppfattningar om huruvida man ska bedöma studenters förmåga att praktiskt utöva idrott. Hur man förhåller sig denna fråga har i hög grad visat sig vara kulturellt betingat (Backman & Pearson submitted, Herold & Waring 2009, Siedentop 2009, Tinning 2010). I svensk idrottslärarutbildning har just den idrottsliga bedömningens vara eller inte vara visat på en komplexitet och ambivalens (Backman & Pearson 2016).I en tid av alltmer begränsade resurser har problematiken delvis handlat om huruvida man ska bedöma (och därigenom värdera) studentens förmåga att delta i idrott som ett mål i sig eller om man ska bedöma studentens förmåga att undervisa i och om idrott (Backman & Larsson 2016, Maivorsdotter et al 2014). I de studier som belyst den idrottsliga färdighetens position ochbetydelse inom idrottslärarutbildning har studenters röst varit sparsamt förekommande. I denna studie vill vi därför, genom en implementering av en internationellt etablerad modell för studentmedbedömning i bollspel (Games Performance Assessment Instrument, GPAI) (Oslin et al 1998) i kurser för blivande idrottslärare, ge röst åt studenters syn på studentbedömning av förmågan att spela bollspel. I studien har 140 studenter (N=140) på lärarprogrammet vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm deltagit. Studien är genomförd inom ramen för en ordinarie bollspelskurs om 3 hp som motsvarar 18 lektionstillfällen med 90 minuters undervisning vid varje tillfälle. Till detta lades två extra lektioner om 90 min för att genomföra studien/datainsamlingen. Studenterna har under och efter kursen bidragit till datainsamlingen i kursen genom ifyllande av etablerade bedömningsformulär där de analyserat varandras spelförmåga. Vidare har studenterna svarat på en utvärdering av hur GPAI implementerats i kursen med hjälp av ett enkätverktyg. Syftet med kursen som studenterna deltagit i är att studenterna ska utveckla sin spelförmåga, leda målspel i skolan samt didaktiska aspekter på målspel i skolan. Studien har omfattat studentmedbedömning i spelen handboll, basket och fotboll som inte enbart ska ses som en utbildning i dessa spel utan som representation för bollspel i allmänhet. Deltagarna i studien representerar alla studenter som hösten 2016 läste den beskrivna kursen. Alla studenter fick information om att deltagandet var frivilligt och att de kunde avbryta när som helst utan att det skulle på verka deras betyg eller vara negativt för dem på något annat sätt. Alla studenter ville vara med i studien. I vår preliminära analys har vi funnit att studenternas observationer av varandra visade på stor variation avseende spelförmåga. I utvärderingen av GPAI-projektet har studenterna uttryckt att de visserligen förstod syftet med GPAI-projektet, och att de förstod hur de skulle bidra till datainsamlingen genom att analysera varandras spelförmåga, men att de var tveksamma till relevansen av GPAI i en bedömningskontext i skolan. Resultaten kommer att analyseras vidare och diskuteras i relation till Shulmans begrepp ämneskunskap (Content Knowledge) och ämnesdidaktisk kunskap (Pedagogical Content Knowledge) samt i relation till teorier om bedömning. I en diskussion där perspektiven ofta begränsas till forskarens och/eller idrottslärarutbildarens kan studenter bidra med viktig kunskap om vad de ser som relevant kunskap för sin kommande yrkesroll.

Referenser

Backman, E & Pearson, P (submitted) Is movement knowledge common, specialized or pedagogic? Voices of teacher educators on assessment of movement and sport courses in the preparation of Australian HPE teachers. Physical Education and Sport Pedagogy. 

Backman, E & Pearson, P (2016) “We should assess the students in more authentic situations”. Swedish PE teacher educators’ views of the meaning of movement skills for future PE teachers. European Physical Education Review. 22(1), 47-64.

Backman, E & Larsson, H (2016) What should a Physical Education teacher know? An analysis of learning outcomes for future Physical Education teachers in Sweden. Physical Education and Sport Pedagogy. 21(2), 185-200.

Herold F and Waring M (2009) Pre-service physical education teachers’ perceptions of subject knowledge: Augmenting learning to teach. European Physical Education Review 15(3): 337–364.

Kirk D (2010) Physical Education Futures. Abingdon: Routledge.

Oslin, J.L., S.A. Mitchell, & L.L. Griffin. (1998). The Game Performance Assessment Instrument (GPAI): Development and preliminary validation. Journal of Teaching in Physical Education 17(2) p. 231–243.

Siedentop D (2009) Content Knowledge for Physical Education. In: Bailey R and Kirk D (eds) The Routledge Physical Education Reader. Abingdon: Routledge, pp. 243-253.

Tinning R (2010) Pedagogy and human movement: theory,practice, research. Abingdon: Routledge.