Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Aim: The purpose of the study was to examine associations' views on their ability to conduct their activities in accordance with the Swedish policy document for sport, Idrotten vill to include the UN Convention on the Rights of the Child. More specifically, the study has investigated the extent to which the associations allow children and young people to participate and what a participation for a child and youth includes, as well as what obstacles and opportunities the association's representatives identify for the implementation of the sports movement's guidelines.

Method: The study has been conducted with a qualitative approach. Case studies were chosen as design and the central data consisted of eight interviews with union representatives at three different levels. The material has since been analyzed based on an actor and structure perspective and Lundquists (1987) "The simplified actor model" consisting of three factors (understanding, feasibility and will).

Results: The association representatives claimed that all children and young people were allowed to participate in their association. Participation was limited in many cases, as there were circumstances, such as lack of space and leadership, which meant that the children and young people could not participate in the training and competition activities. The association representatives faced the majority of obstacles and opportunities to successfully implement the guidelines in the business. The identification of these was not unanimous. For example, some of the association's representatives felt that parents could be an asset, while others saw them as an obstacle. The explanation factors differed in terms of level and sport.

Conclusions: The associations explained that in cases where the guidelines were not met, it was mainly because they could not control all conditions in society and then did not consider that they were given the opportunity to conduct an activity according to Idrotten vill. The association's other explanation model was that they did not have an interest in conducting their business in accordance with all the Guidelines in Idrotten vill, since Idrotten vill not be considered to be in agreement with their business or their members' will.

Syfte och frågeställningar: Studiens syfte var att undersöka föreningars syn på sina förutsättningar att kunna bedriva sin verksamhet i enlighet med Idrotten vill, inkluderande FN:s konvention om barnets rättigheter. Mer konkret beskrivet har studien undersökt, i vilken utsträckning föreningarna låter barn och ungdomar delta och vad ett deltagande för ett barn och en ungdom innefattar, samt vilka hinder respektive möjligheter föreningens representanter identifierar för genomförandet av idrottsrörelsens riktlinjer.

Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats. Fallstudier valdes som design och den centrala datan har bestått av åtta stycken intervjuer med föreningsrepresentanter, på tre olika nivåer. Materialet har sedan redovisats och analyserats utifrån ett aktör- och strukturperspektiv samt Lundquists (1987) “The simplified actor modell” bestående av tre faktorer, förståelse, genomförbarhet och vilja.

Resultat: Föreningsrepresentanterna påstod att alla barn och ungdomar fick delta i deras förening. Deltagandet begränsades i flera fall då det fanns omständigheter, exempelvis brist på utrymme och ledare som gjorde att barnen och ungdomarna inte kunde vara med i tränings- och tävlingsverksamheten. Föreningsrepresentanterna stod inför flertalet både hinder och möjligheter för att lyckas implementera riktlinjerna i verksamheten. Identifikationen över dessa var inte enhällig. Till exempel ansåg en del av föreningens representanter att föräldrar kunde vara en tillgång, medan andra såg dem som ett hinder. Förklaringsfaktorerna skiljde sig åt både vad gällde nivå och idrott.

Slutsats: Föreningarna förklarade att i de fall som riktlinjerna inte var uppfyllda, så berodde det främst på att de inte kunde styra över alla förhållanden i samhället och då inte ansåg att de givits möjligheter att kunna bedriva en verksamhet i enlighet med Idrotten vill. Föreningarnas andra förklaringsmodell var att de inte hade intresse av att bedriva sin verksamhet i enlighet med samtliga riktlinjer i Idrotten vill, då Idrotten vill inte ansågs stämma överens med deras verksamhet eller deras medlemmars vilja.