Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns något samband mellan socioekonomi, kostvanor och den fysiska hälsan hos ungdomar i olika skolor i Stockholms län. Detta besvarades genom följande frågeställningar: Finns det något samband mellan socioekonomi och den fysiska hälsan hos ungdomar i årskurs 9? Finns det något samband mellan socioekonomi och kostvanor hos ungdomar i årskurs 9? Skiljer sig sambandet mellan socioekonomi, kostvanor och den fysiska hälsan beroende på bostadsområde?

Metod: Studien var en kvantitativ enkätstudie. Enkäten innehöll frågor gällande socioekonomi, kostvanor samt fysisk hälsa. Urvalsgruppen bestod av flickor och pojkar i årskurs nio från tre skolor i en kommun i södra Stockholm. Enkäten delades ut i respektive skola och klass. Totalt gick det 308 elever i de deltagande klasserna varav 237 besvarade enkäten. Deskriptiv statistik samt analytisk statistik i form av korrelationsanalys användes för att redovisa resultatet.

Resultat: Ett signifikant samband kunde ses mellan ”materiell välfärd” och ”fysisk aktivitetsnivå” (r = 0.14, p = 0.03). Detta kunde även noteras mellan ”materiell välfärd” och de enskilda frågorna ”fysiskt aktiv 1 timme” (r = 0.15, p = 0.02), ”svettig/andfådd” (r = 0.22, p = 0,001), ”upplevd fysisk hälsa” (r = 0.14, p = 0.03) samt ”rökning” (r = 0.18, p = 0.006). Ett signifikant samband kunde ses mellan ”upplevd socioekonomi” och de enskilda frågorna ”fysiskt aktiv 1 timme” (r = 0.17, p = 0.009), ”svettig/andfådd” (r = 0.20, p = 0.003) samt ”upplevd fysisk hälsa” (r = 0.23, p = 0.001). Inget signifikant samband noterades mellan ”materiell välfärd” och ”kostvanor” (r = -0.06 och p = 0.38) eller ”upplevd socioekonomi” och ”kostvanor” (r = 0.09 och p = 0.21). Ingen analys kunde genomföras på sista frågeställningen och denna kunde på grund av detta inte besvaras.

Slutsats: Det fanns vissa signifikanta samband mellan socioekonomi och fysisk hälsa. Socioekonomi kan således ha en viss samvariation med den fysiska hälsan men tillsynes inte med kostvanor. Då tvärsnittsdata användes kan dock uttalanden om orsakssamband inte ske. Resultatet kan inte generaliseras till andra grupper då bekvämlighetsurval användes samt för att majoriteten av deltagarna kom från samma område.