Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte

Syftet var att undersöka deprimerade kvinnors upplevelser av psykiskt välmående under och efter genomförande av koreograferad dans kombinerad med föreläsningar om psykiska tillstånd.

Metod

Med kvalitativ utgångspunkt genomfördes sju intervjuer med kvinnor som deltagit i fenomenet DansSteget. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Materialet analyserades med en fenomenografisk ansats och med tolkningar av författarna till detta självständiga arbete. Intervjuinnehållet kategoriserades under två huvudkategorier med tillhörande underkategorier.

Resultat

I utfallsrummet framkom att samtliga deltagare upplevt att deras psykiska välmående förbättrats efter att de börjat på DansSteget. Faktorer som påverkat detta var bland annat att dansa kravlöst och synkroniserat tillsammans med andra, att få vara en del av en grupp och att dansen varit ett positivt inslag i tillvaron. DansSteget har beskrivits ge glädje, stressreduktion, avslappning och ökad energi.

Slutsats

Att dansa i grupp har upplevts ge en positiv inverkan på deltagarnas psykiska välmående. DansSteget skulle därför kunna anses vara en bra aktivitet för att öka psykiskt välmående hos personer som lider av depression, förutsatt att dessa tycker om att dansa. För att ge en ihållande och mer långvarig effekt skulle kanske frekvensen av danspassen i DansSteget behöva utökas. Detta kräver dock fortsatt forskning för att kunna bekräftas.

Nyckelord: dans, Zumba, linedance, depression, nedstämdhet, psykiskt välmående, hälsa, ohälsa, fysisk aktivitet, föreläsning, kvinnor och grupp. 

Aim

The aim was to investigate depressed women’s experiences of psychological well-being during and after going through a regimen of dance and education about psychological conditions.

Method

Seven women who had participated in DansSteget were interviewed using a qualitative method. The interviews were conducted, recorded and transcribed by the authors of this essay. Using phenomenographic analysis the authors interpreted collected interview material and categorized it into two main categories, each with subcategories.

Results

The result showed that all participants had experienced improved psychological well-being since starting at DansSteget. Elements perceived as having impact on the participants’ psychological well-being were, for example, dancing to undemanding choreographies synchronized with other people and being accepted as part of a group. Dancing frequently also had an effect on participants’ well-being, by functioning as a positive ingredient in their daily life. Participants in DansSteget have reported feelings of joy, stress reduction, relaxation and increase of energy.

Conclusions

Participating in group based dance activity has been perceived affecting the participants’ psychological well-beeing in a positive way. DansSteget could therefore possibly help improve the well-being of people suffering from depression, provided that they enjoy dancing. If DansSteget is to have a continual and long-term effect, current frequency of dance classes might need to be extended. Further investigation is, however, required before any definite conclusions can be drawn in this respect.

Keywords: dance, Zumba, line dance, depression, psychological well-being, health, psychological condition, physical activity, education, women and group.