Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare ser på särskilt begåvade elever inom idrott och hälsa och hur de arbetar för att dessa ska utvecklas utifrån deras förutsättningar. Undersökningen har följande frågeställningar: 

1. Hur definierar lärare begreppet särskilt begåvade elever inom ämnet idrott och hälsa?
2. Hur utvecklar lärarna särskilt begåvade elever i ämnet idrott och hälsa?

Metod: Metoden som använts är en kvalitativ intervjumetod där sex lärare på gymnasienivå i Stockholm intervjuats, spelats in och lärarnas utsagor kategorisats. Intervjuerna var halvstrukturerade med färdigformulerade huvudfrågor som följdes upp med följdfrågor.

Resultat: Utifrån våra intervjuer har vi funnit att lärarna upplever en osäkerhet kring begreppet särskilt begåvad och har därmed svårt att definiera vad en sådan elev är. Lärarna definierar särskilt begåvade elever inom idrott och hälsa på fyra olika sätt.

1. En akademiskt särskilt begåvad elev vilken är duktig inom den teoretiska delen av ämnet.
2. En elev vilken är särskilt begåvad inom en specifik gren eller idrott, till exempel fotboll eller dans.
3. En elev vilken är särskilt begåvad inom alla praktiska moment vilka utförs under kursens gång.
4. En särskilt begåvad elev inom den teoretiska delen samt alla praktiska moment under kursens gång.

Lärarnas sätt att arbeta med särskilt begåvade elever blir oftast att de får en extralärarroll i undervisningen. Ett annat resultat är att de flesta lärarna fokuserar sin feedback till de elever som behöver hjälp med att klara av momenten, det vill säga inte till de som bedöms vara särskilt begåvade. 

Slutsats: Forskningen tillsammans med de intervjuade lärarna vittnar om att det finns ett flertal definitioner på vad en särskilt begåvad elev kan vara i idrott och hälsa.  Det saknas en gemensam metod för att utveckla särskilt begåvade elever i ämnet, dock fanns ett återkommande svar bland intervjuerna då dessa elever fick agera hjälplärare under vissa lektioner. 

Aim: The purpose of this paper is to examine how teachers look for exceptionally gifted students in physical education and how the teachers work to develop them based on their qualities. The essay asks these questions:

1. How do teachers define the concept of especially gifted pupils in physical education?
2. How to teachers develop especially gifted students in physical education?

Method: The method used is a qualitative interview method, six secondary school teachers in Stockholm were interviewed and the interviews were recorded and the teacher's statements were classified. The interviews were semi-structured with fully formulated main issues which were followed by supplementary questions.

Results: Based on our interviews, we found that teachers have an uncertainty about the concept especially gifted and for that reason find it difficult to define what such a student is. Teachers define especially gifted pupils in physical education and health in four ways.

1. An academically gifted pupil who is especially good in the theoretical part of the subject.
2. A student which is particularly gifted in a specific branch or sport, such as soccer or dance.
3. A pupil which is particularly gifted in all practical part which are performed in the subject.
4. A particularly gifted student in the theoretical part as well as all the practical parts of the subject.

Teacher's way to work with particularly gifted students are usually by giving them an extra teaching role in education. Another finding was that most teachers focus their feedback to the students who need help to cope with the subject that is not the particularly gifted ones

Conclusions: The research and the interviewed teachers testify that there are several definitions of what a particularly gifted pupil can be defined as. There is no common approach to developing especially gifted pupils in physical education, however, there was a recurring response among the interviews that these students acted as assistant teachers in some classes.