Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syftet med denna studie var att undersöka hur kroppsövningsämnet framställs i storstadspressunder perioden 1 juli 2015 - 30 juni 2016. För att uppfylla studiens syfte utgick vi frånföljande frågeställningar: 1) Vilka och vilken typ av formuleringar framställs i samband med kroppsövningsämnet i storstadspress hösten 2015 och våren 2016? 2) Vilka diskurser framträder ur dessa formuleringar och vilka kopplingar finns till tidigare identifierade ämnesdiskurser? 3) Vilka kopplingar kan identifieras mellan framställda diskurser och analyserade artiklar, med avseende till skribentens yrke, citerade/refererade personer, typ av artikel och kroppsövningsämnets benämning?

Metodvalet i studien var diskursanalys. Källmaterialet inhämtades från en databas som samlar all svensk tryckt press. Insamlingen skedde genom användandet av sökord beståendes av olika benämningar på kroppsövningsämnet. Storstadspress är en kategorisering som innehåller tidningar med säte i Stockholm, Malmö och Göteborg. Insamlingen, urvalet och analysförfarandet strukturerades utifrån fem kategoriseringssteg. Studiens slutgiltiga urval var 63 artiklar. Diskursteorin kombineras med dagordningsteorin, vars utgångspunkt är att massmediernas dagordning speglar allmänhetens dagordning.

Formuleringar framställda i samband med kroppsövningsämnet handlade bland annat omförebyggandet av sjukdomar, att andra skolämnen gynnas, att ämnet innehåller fysisk aktivitet och olika idrotter samt att ämnets utformning leder till mobbning och utanförskap. Utifrån formuleringarna identifierades fyra diskurser: Rörelse- och aktivitetsdiskursen (beståendes avfem underdiskurser), Exkluderingsdiskursen, Kost- och välbefinnandediskursen samt Säkerhetsdiskursen. Rörelse- och aktivitetsdiskursen är den mest återkommande och regelbundna diskursen. Idrott är den mest förekommande benämningen på ämnet.

Slutsatserna i studien är att allmänheten prioriterar elevers rörelse och aktivitet som kroppsövningsämnets viktigaste uppdrag, att ämnet inte betraktas som ett kunskapsämne, att ämnets aktiviteter antas bestå av idrotter och andra tävlingsaktiviteter, att ämnet tillskrivs en kultur där maskulin norm råder, att tävlingsbetingade aktiviteter anses reproducera denna kultur, att ämnets aktivitet antas syfta till att stärka samhället. Det finns en diskrepans mellan allmänhetens föreställningar och ämnesplanernas syfte.

The aim of this study was to examine the metropolitan press representations of Physical education during the period 1 July 2015 - 30 June 2016. We raised the following questions, in order to fulfill the aim of the study: 1) Which – and what kind of terms are produced in connection with Physical education in the metropolitan press in the autumn of 2015 and the spring of 2016? 2) Which discourses emerges from these terms and which connections emerge in comparison to previously identified discourses? 3) What connections can be identified from the discourses and the analyzed articles, in regard to the author's profession, the quoted/referenced persons, the type of article and the designation of the school subject

The chosen method of the study was discourse analysis. The source material was obtained from a database that gathers all printed press in Sweden. The collection was made through the use of keywords consisting of different designations for Physical education. Metropolitan Press is a categorization consisting of newspapers based in Stockholm, Malmo and Gothenburg. The collection, selection and analysis procedure was structured on the basis of five steps of categorization. The final selection of the study was 63 articles. The Discourse Theory was combined with the Agenda Setting Theory, whose starting point is that the agenda of the media reflects the agenda of the public.

Terms produced in correlation with Physical education included among others the prevention of diseases, the benefit for other school subjects, the content of physical activity and sports in the subject and the content of bullying and exclusion caused by the setup of the subject. Based on these terms, four discourses could be identified: the Discourse of Movement and Activity (consisting of five sub-discourses), the Discourse of Exclusion, the Discourse of Diet and Wellbeing and the Discourse of Safety. The Discourse of Movement and Activity is the most frequent and regular discourse. Sports is the most common designation for Physical education.

The conclusions of the study are the following: the public prioritize students' movement and physical activity as the most important mission of the subject, the subject is not considered to be an educational subject, the activity of the subject is assumed to consist of sports and other competitive activities, the subject is assumed to contribute to a culture in which masculine norm prevails, the competitive activities are considered to reproduce this culture, the activity of the subject is considered to aim for the strengthening of the society. There is a discrepancy between public interpretation and the purpose of the curriculums.