Sammanfattning
Regelbunden fysisk aktivitet har positiva effekter på såväl riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom som etablerad hjärt-kärlsjukdom. Aerob fysisk aktivitet på måttlig intensitet rekommenderas allmänt. Mer fysisk aktivitet på hög intensitet har potentiellt ännu större effekt, men kan också medföra ökade risker för personer med bakomliggande hjärt-kärlsjukdom.
Plötslig hjärtdöd i samband med fysisk aktivitet bland individer > 35 år orsakas nästan uteslutande av kranskärlssjukdom. För äldre idrottare (> 35 år), liksom för icke elitaktiva, saknas i dag svenska rekommendationer om hjärtscreening. Självskattningsformulär, i utvalda fall kompletterat med hjärtundersökning hos ordinarie läkare, har föreslagits kunna minska risken i denna grupp.
Plötsliga dödsfall under idrottsutövning bland unga (< 35 år) beror vanligen på tidigare odiagnostiserade medfödda eller ärftliga hjärtsjukdomar. Riksidrottsförbundet (RF) och Socialstyrelsen rekommenderar riktade hjärtkontroller av unga elitidrottare från 16 års ålder, bestående av familjehistoria, symtom, fysikalisk undersökning och vilo-EKG.