Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur friluftslivsundervisningen och bedömningen av kunskaper inom friluftsliv ser ut på en högstadieskola.

- Vad är elevernas uppfattningar av friluftsundervisningen under högstadiet?

- Vad är elevernas uppfattningar av bedömningen av friluftslivsundervisningen på högstadiet?

Metod

Studien består av tre kvalitativa gruppintervjuer med totalt nio högstadieelever, tre elever från åk 8 och sex stycken elever från årskurs 9. Intervjuerna är semistrukturerade och omfattar tre områden som innehåller frågor om elevernas definition av friluftsliv, elevernas  uppfattningar av undervisningen samt elevernas uppfattningar av bedömningen inom friluftsliv. Intervjuerna spelas in och transkriberas vartefter en analys kunde göras. 

Resultat

Eleverna definierar friluftsliv i liknelse med Friluftsgruppens definition, då vistelse utomhus och i naturen spelar en viktig roll. Eleverna har svårt att minnas vad de har gjort inom friluftsliv, men de uppger att de mestadels har haft undervisning i orientering samt skridskoåkning. Vidare har de ibland mött HLR, livräddning och simning, men inte i lika stor utsträckning. De flesta elever uppger att bedömningen inom orientering sker efter hur eleverna presterar på olika banor. Bedömningen inom skridskoåkningen är dock något oklar och finns i mindre utsträckning. Eleverna ger förslag på utveckling av bedömningen och de kräver en mer tydlig struktur samt fler genomgångar av matriser och kunskapskrav. Eleverna uppger att de på så sätt ska få en bättre känsla för vad som krävs av dem och att de får bättre koll på vad de behöver göra för att uppnå ett visst betyg.

Slutsats

Hur lärare jobbar med läroplanen har, utifrån elevernas uppfattningar, analyserats med hjälp av läroplanteorins arenor transformering och realisering. I denna analys har undervisnings innehåll kring kunskapskraven diskuterats att och konstaterats att aktiviteter kring att planera, genomföra och organisera friluftsliv saknas i undervisningen. Att bedömningen behöver utvecklas är något som denna studie indikerar, men hur och i vilken utsträckning detta ska ske är svårt att säga. Kunskapsfältet friluftsliv i relation till bedömning är outforskat och fler studier krävs, inte minst från lärarnas perspektiv för att klarare kunna dra slutsatser från denna studie och se utvecklingsmöjligheter med bedömning inom friluftsliv.

Aim

The aim of this qualitative study is to examine outdoor education and the assessment of knowledge within outdoor education at a high school. 

• What are students perceptions of outdoor education in high school?
• What are students perceptions of assessment in outdoor education in high school?

Method

This study consists of three qualitative group interviews with a total of nine high school students, three students from year 8 and six students from year 9. The interviews are semi-structured and covers three areas which contain questions about students' definition of outdoor activities, students' perceptions of outdoor education and students' perceptions of the assessment within outdoor education. The interviews were recorded and transcribed after which an analysis could be done.

Result

Students define outdoor education similar to the swedish national definition from Friluftsgruppen and being outdoors in the nature is very important. The students find it hard to remember what kind of task where include in their outdoor education, but the parts orientation and ice skating are the most common. Furthermore, they sometimes met CPR, lifesaving and swimming, but not to the same extent. Most students say that assessment in orientation is done by how students perform on different tracks. The assessment within ice skating is somewhat unclear, and is not as common.  Students give suggestions to develop the assessment and require thereby a more clear structure around the assessment in outdoor education. Students report that they should know what is required of them and that they should get a better idea of what they need to do to achieve a certain grade.

Conclusions

How teachers work with the curriculum is, based on the students perceptions, analyzed with help of the ”läroplansteori” which stands for the formulation, transformation and realisation of the curriculum. The curriculum-goals are discussed and the fact that there is a lack of education around planning, realize and organization of outdoor education is established. This study shows that development within outdoor education is required, but how and in what form is hard to say with only these results. The knowledge of assessment within outdoor education is insufficient. More research is needed to get a better view of how teachers work with the curriculum and that kind of support they need to develop their work with assessment within outdoor education