Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
100 000 Hälsoprofilbedömningar: En studie av HPI Databas
Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
2015 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Inledning: Hälsoprofilbedömning™ (HPB) är en tvärvetenskaplig metod med förankring i såväl medicin, fysiologi och beteendevetenskap. Resultat från gjorda Hälsoprofilbedömningar åren 2011-2014 har möjliggjort skapandet av HPI Databas, som innehöll ca 100 000 tillgängliga HPB vilket bildade grunden för statistisk analys av ett antal hälsovariabler.

Syfte och frågeställningar: Studien hade två huvudsakliga syften. Det ena var att undersöka vilka som deltagit i HPB, hur dessa deltagare skiljde sig från det svenska folket (utifrån selekterade bakgrunds- och hälsovariabler) och om HPI Databas kan anses vara representativ för det svenska folket. Fråga 1 sökte därför besvara huruvida deltagarna i HPI Databas skiljde sig från det svenska folket utifrån 12 variabler fördelade på 4 kategorier. Det andra syftet var att undersöka sambandet mellan hälsovanor och hälsoupplevelser respektive hälsodata. Fråga 2 och 3 berörde därför vilka statistiska samband som förelåg mellan några hälsovanor (motion, kost, rökning) och hälsoupplevelser (upplevd stress, trötthet och hälsa) respektive hälsodata (BMI, O2 ml·kg-1·min-1, midjeomfång, blodtryck) inom HPI Databas.

Metod: Design: Tvärsnittsstudie. Resultat baserades på statistiska jämförelser samt analyser av kvantifierade hälsovariabler. Studieobjektet var HPI Databas (2011-2014). I studiens första del (Frågeställning 1) användes olika jämförelseunderlag som ansågs vara representativa för det svenska folket. För denna del selekterades specifika frågor och variabler från HPI Databas för att kunna jämföra med respektive underlag. För frågeställning 2 och 3 användes olika former av regressionsanalys som statistisk metod.

Resultat: Fråga 1: Deltagarna i HPI Databas skilde sig signifikant från jämförelseunderlaget genom mindre rökning, mindre upplevd stress, högre upplevd hälsa, lägre blodtryck och högre O2 ml·kg-1·min-1. . Däremot hade dessa deltagare signifikant högre BMI och större midjeomfång. Variablerna motion, kost och upplevd trötthet bedömdes ej vara jämförbara. Fråga 2 och 3: Hälsosamma motions- och kostvanor uppvisade överlag positiva korrelationer med positiva hälsoupplevelser och hälsodata. Kostvanor uppvisade starkast koppling till BMI och midjeomfång, medan motionsvanor korrelerade starkast med O2 ml·kg-1·min-1. Bägge uppvisade små, men signifikanta, samband med (lägre) blodtryck. Rökning var en svårtolkad variabel, med flera tvetydiga fynd som kan bero på rökningens effekter på nervsystemet. Konklusion: Det gick ej att avgöra huruvida HPI Databas kan anses vara representativ för det svenska folket. Signifikanta samband förelåg mellan motions- respektive kostvanor och hälsoupplevelser samt hälsodata. Samband relaterade till rökning var överlag tvetydiga.

Abstract [en]

Introduction: Health Profile Assessment™ (HPB) is an interdisciplinary method with roots in several scientific disciplines; medicine, physiology and behavioral science. Data from HPBs conducted during the years 2011-2014 have enabled the creation of HPI Databas (Database), a database that (at the time of this study) contained approximately 100 000 HPBs.

Purpose and Issues: This study had two main purposes. The first was to examine the group of people who've participated in HPB during this period of time, how these participants differed from the Swedish population and if HPI Databas can be considered representative of the Swedish population: Issue 1 sought to answer if and how HPI Databas differed from the Swedish population on the basis of 12 variables divided into 4 categories. The second purpose was to investigate the relationship between health habits, health experiences and health data: Issues 2 and 3 sought to investigate the statistical relationships between a few selected health habits (exercise, diet, smoking), health experiences (perceived stress, fatigue, health) and health data (BMI, O2 ml·kg-1·min-1, waist circumference, blood pressure) within HPI Databas.

Method: The chosen method for this study was a cross-sectional design and was based on statistical comparisons and analyzes of quantified health variables. The studied object was HPI Databas. The study's first part used varying sources for comparison that were considered to be representative of the Swedish population. For this part specific questions were selected and cut-offs for each variable were specified in order to make the variables comparable. For issues 2 and 3 different types of regression analysis were selected as the statistical method.

Results: Issue 1: Participants from HPI Databas smoked less than the average Swedish citizen, perceived less stress and better overall health, had lower blood pressure and better O2 ml·kg-1·min-1. However, their BMI and waist circumference were greater than average. Exercise, dietary habits and perceived fatigue proved to be non-comparable. Issues 2 and 3: Healthy exercise and dietary habits showed overall positive correlation with positive health experiences and health data. Dietary habits showed the strongest connection to BMI and waist circumference, while exercise habits had the strongest connection to O2 ml·kg-1·min-1. Both correlated with (lower) blood pressure. Smoking proved to be a difficult variable to interpret, with several equivocal findings that may stem from how smoking affects the nervous system.

Conclusion: It is unclear whether or not HPI Databas is representative of the Swedish population. Significant relationships were found between exercise- and dietary habits, and health experiences and health data. Relationships related to smoking were equivocal overall.

Place, publisher, year, edition, pages
2015. , 98 p.
Series
Examensarbete, 2014:175
Keyword [sv]
Hälsoprofilbedömning, Hälsovanor, Fysisk aktivitet, Kost, Rökning, Upplevd Stress, Upplevd Trötthet, Upplevd Hälsa, Kondition, Midjeomfång, Blodtryck, BMI
National Category
Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:gih:diva-4595OAI: oai:DiVA.org:gih-4595DiVA: diva2:1007337
Educational program
Master programme
Supervisors
Examiners
Available from: 2016-10-03 Created: 2016-09-30 Last updated: 2016-10-03Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Björn Ljusenius - 100 Hälsoprofilbedömningar (masteruppsats)(6360 kB)83 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 6360 kBChecksum SHA-512
43c21cf760a9d075f022e16a87941620d08cf6a531b6d9615a8a81c3ea5ae9cdd98e2a67edc5b432ec5b54d5f7d27f181659e804e45c537fef65a7cd9d9524e5
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Department of Sport and Health Sciences
Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 83 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 173 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf