På uppdrag av Försvarsmakten genomförde Militärmedicinska forskningsgruppen vid Åstandlaboratoriet vid Gymnastik- och idrottshögskolan Stockholm (GIH), en observationsstudie gällande fysiologisk/medicinsk belastning på 14 flygplatsjägare under en fältövning med beteckningen "F 17 - Flygvapenövning 2014".
Övningen var indelad i tre etapper, varav den första (c:a 42 tim) och sista (c:a 59 tim) planerades vara mer fysiskt och psykiskt krävande än den mellersta (c:a 114 tim). Registrering av hjärtfrekvens gjordes under hela övningen. Fysiologiska mätningar samt blodprov togs före och efter varje etapp samt efter c:a 12 timmars vila med sedvanliga kost efter övningens avslutande.
Beräkningar av energiomsättningen för de tre etapperna inklusive viloperioder var c:a 308, 185 respektive 369 kcal/tim, resulterande i totalt c:a 13 000, 21 100 respektive 21 600 kcal per etapp eller totalt c:a 55 700 kcal för hela övningen. De höga fysiska belastningarna i etapp ett och tre är klart högre än tidigare uppmätta data i svenska och utländska militära operationer. Vissa delar av etapp tre resulterade i fysiska belastningar som var på ungefär samma nivå som vid tävlingar i längre uthållighetsidrotter.
Den höga belastningen resulterade i stora förändringar i fysiologiska parametrar och medicinska markörer. Vissa mätningar av muskelstyrka i armar och ben liksom maximal syreupptagning försämrades. Testosteron sjönk under hela övningen kraftigt. Dessa och andra uppmätta data talar för att fysiska arbetsförmågan – i förlängningen "stridsvärdet" – blev klart försämrat under övningen.
Mätningen 12 timmar efter övningens avslut visade oväntade resultat. Den subjektiva ansträngningskänslan under standardiserat cykelarbete var klart förbättrat av 12-timmarsvilan efter övningen. Däremot var flertalet medicinska och fysiologiska värden oförändrade jämfört med värden vid testerna 12 timmar tidigare och därmed var de klart lägre än vid testet innan övningens start. Det är uppenbart att återhämtning av stridsvärdet inte kan bedömas subjektivt utan måste avgöras genom reliabla psykologiska och fysiologiska mätningar.
Undersökningen har gett underlag för fortsatta studier rörande bland annat typer av energitillskott under övning, olika strategier för snabb återhämtning samt försök att finna markörer för individuella reaktionsmönster på "stridsvärde" under långvariga militära operationer.
Stockholm: Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH , 2015. , p. 21