Samtidigt som idrottspsykologi har blivit accepterad i både idrott och forskning ökar kraven på vetenskapliga metoder i det tillämpade arbetet. Fler och fler idrottspsykologiska rådgivare använder sig av kognitiv beteendeterapi. Det är en naturlig utveckling mot en modern idrottspsykologi.
Inom den idrottspsykologiska tillämpade litteraturen hörs fler och fler röster som förespråkar ett tydligare evidensbaserat arbetssätt. Evidensbaserade metoder och evidensbaserade arbetssätt har under snart två decennier varit vanligt inom sjukvården, både inom det medicinska och psykologiska fältet. Historiskt har både klinisk psykologi och idrottspsykologi många gånger fått kämpa för att bli respekterade i förhållande till medicin och fysiologi.
Det har helt enkelt inte alltid ansetts som självklart att kroppen har ett huvud och huvudet har en kropp, och att de två därför samverkar. Att kunna visa upp vetenskapliga bevis har blivit allt viktigare för att få professionellt erkännande. Men inriktningen mot att kräva mer vetenskapliga bevis har också mött kritik, bland annat eftersom det riskerar att utesluta psykologiska modeller som är svåra att forska på eller att hämma kreativiteten och innovationskraften hos rådgivare och terapeuter.