Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte

Syftet med denna studie är att se hur lärare arbetar med åtgärdsprogram i idrott och hälsa. Avsikten är att undersöka och utveckla mina och läsarens kunskaper kring hur lärare arbetar med åtgärdsprogram i Sverige och Storbritannien och vilka effekter och vilken påverkan åtgärdsprogrammen har och får för elever och lärare.

Frågeställning

Hur arbetar lärare med åtgärdsprogram i Sverige och Storbritannien i idrott och hälsa?

Vad påverkar detta arbete enligt lärarna? Vilka effekter får åtgärdsprogrammen för eleverna enligt lärarna?

Metod

Som metod har jag valt att intervjua lärare - det vill säga en kvalitativ form av studie. Jag har intervjuat sex lärare, tre lärare inom det svenska skolväsendet och tre lärare inom det engelska för att på så sätt få en jämn fördelning.

Intervjuerna spelades in och dokumenterades i skrift vilket lärarna också informerades om.

Idrottslärarna informerades innan intervjun om intervjuernas syfte och användningsområde samt de etiska rättigheterna utifrån VR (vetenskapsrådets forsknings etiska principer). Lärarna informerades aven om rätten av valet att avstå från att delta i intervjun och studien.

Slutsats och Resultat

Slutsatsen av denna rapport visar att åtgärdsprogrammen i Sverige och England ser snarlika ut och omfattar i stor utsträckning samma sak. Hur och i vilken omfattning dessa åtgärdsprogram används varierar dock. Lärarna anser i stor utsträckning att åtgärdsprogram leder till ett förbättrande av resultat för eleverna men att de samtidigt anser sig lite oroliga för att det även kan döma eleverna och att det i sin tur leder till sämre resultat och lägre självkänsla. Forskningen talar både för och emot att elever med särskilda behov gagnas av åtgärdsprogram och att det beror på hur dessa åtgärdsprogram utformas och följs upp men i huvudsak hur undervisningen läggs upp för att eleven skall nå sitt mål.