Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie har varit att studera de fysiologiska kraven för BMX cykling, samt att jämföra kapaciteten på svenska topp cyklister för att se vilka skillnader som råder gentemot kraven. Under arbetets gång ska följande frågor besvaras: Vilka krav ställs på cyklistens fysiologiska egenskaper? Hur står sig svenska topp cyklister i jämförelse med referensdata från toppnationer?

Metod: Kravanalysen arbetades fram via observation av idrotten samt av egen erfarenhet som aktiv för att fastställa vilka fysiologiska egenskaper som kan tänkas utsättas för mest belastning, dessutom granskades vetenskapliga artiklar som berör BMX samt andra cykeldiscipliner som förhåller sig inom liknande arbetstider.  För kapacitetsstudien testades 3 herrar (ålder 22 ± 4,36 år, vikt 70,4 ± 2,09 kg, längd 175 ± 5 cm) samt en dam (ålder 21, vikt 58,8, längd 169 cm), samtliga vana med daglig träning samt tävlandes på elitnivå. Studien delades upp i två dagar, fälttester respektive laboratorietester. Syftet med fälttesterna var att mäta tiden på en sprint (6 och 20 meter) där testpersonen (n=1) började från startgrinden . I laboratorietesterna genomförde testpersonerna (n=4) Squat Jump (SJ), Counter Movement Jump (CMJ), Jump Squat (JS_FB), Jump Squat Unilateral (JS_U), 1RM knäböj, 5 second Cycling Sprint Test (5sCST), Repeated 5 second Cycling Sprint Test (R5sCST), Wingate (WAnT) samt Brutalbänk.  

Resultat: I maximalstyrka i nedre extremiteter har tespersonerna högre resultat i förhållande till referensdata (3,22 vs 2,5 ggr kroppsvikten), även på fälttesterna erhölls goda resultat på sprintförmågan i nivå med internationell elitnivå (20 m = 2,62 sek). Det råder dock skillnad till referensdata när styrkan ska tillämpas för att utveckla effekt (power). Samtliga effektutvecklingstester visar lägre värden i förhållande till referensdata bland herrar. På damsidan visar referensdata från andra idrotters landslag liknande värden från det som erhållits i denna studie. En analys av skillnader mellan könen visar en större förlust av effektutveckling under genomförandet på damsidan än bland herrarna.

Slutsats: Resultaten som erhölls av kapacitetsstudien visar att Svenska topp cyklister behöver arbeta mer med förmågan att utveckla effekt, både den maximala effektutvecklingen och förmågan att behålla den över tid. Dessutom uppmärksammades skillnader mellan könen i förmågan att bibehålla effektutvecklingen, vilket kan antas bero på träningsbakgrund, det vill säga vilka egenskaper åkaren fokuserat på.