Introduktion
Ridsporten är en av de största barn- och ungdomsidrotterna i Sverige sett till antal utövare (Svenska Ridsportförbundet, 2021) och Svenska ridsportförbundet arbetar aktivt med frågor som rör barn och ungas trygghet i sin idrott bland annat genom ett samarbete med Stiftelsen Friends (Svenska Ridsportförbundet, 2021). Trots detta framkommer i media berättelser där barn och unga från ridsporten vittnar om att de farit illa på olika vis (se t.ex. Stallslavarna, 2022; Uppdrag granskning, 2023). Att barn och unga kan göra sin röst hörd är en central del i att skapa en trygg idrott (David, 2005) och sedan 2020 är barnkonventionen (UN, 1989) lagstadgad i Sverige. Artikel 12 i barnkonventionen handlar om att göra sin röst hörd och delaktighet är därmed en grundläggande fråga (Unicef, 2011). Att skapa en idrott där barn och unga kan vara delaktiga och göra sin röst hörd är viktigt av flera anledningar: det kan förhindra att barn och unga utsätts för kränkningar och trakasserier (Hong, 2006), det kan få dem att stanna kvar inom idrotten (Thedin Jakobsson, 2018) och det kan leda till utveckling såväl socialt som demokratiskt (Idrotten Vill, 2019; Thomas, 2007). Ledare inom idrott verkar dock ha begränsad kunskap om barnkonventionen och hur man kan arbeta med frågor som till exempel delaktighet (Redelius et al., 2016; Eliasson, 2017; Lang, 2022).
Syfte och teoretisk ram
Postern avser presentera ett pågående doktorandprojekt med två delstudier. Delstudie ett är en genomförd webbenkät och delstudie två är en pågående etnografiskt-inspirerad studie. Doktorandprojektets syfte är att undersöka villkoren för unga ryttare att utöva sina rättigheter, vara delaktiga och göra sin röst hörd. Unga ryttare i studien är ryttare i åldrarna 15-17 år.
Det sociokulturella sammanhanget kommer att belysas utifrån ”The ladder of participation” (Hart, 1992; 2008) och begreppen social- och politisk delaktighet (Elvstrand 2009; Redelius & Eliasson, 2022). Något som också kan ha ett samband med hur delaktighet upplevs är den unga idrottarens idrottsidentitet samt begreppen om upplevd och efterfrågad delaktighet (Trondman, 2011). För fler dimensioner av delaktighet beaktas även begrepp som ’space', ’voice’, ’audience’ och ’influence’ (Lundy, 2007).
Metod
I webbenkäten har 566 unga ryttare svarat på frågor och påståenden kring hur de upplever delaktighet och vad delaktighet är för dem. Frågeställningar i delstudie ett är: Vilka möjligheter har unga ryttare att engagera sig i sin idrott: när och i vilka frågor har de en röst? Hur uttrycker de unga ryttarna själva att de vill ha en röst? I den pågående etnografiskt-inspirerade delstudien genomförs observationer och intervjuer på två ridskolor. Frågeställningar i delstudie två är: Hur möjliggör ridsportens ledare delaktighet för unga ryttare? Vad kännetecknar sammanhang där unga ryttare har möjlighet att göra sin röst hörd?
Resultat
Övergripande resultat visar att unga ryttare är intresserade av att vara delaktiga och göra sin röst hörd, hur de vill vara delaktiga uttrycker de på olika vis. I delstudie ett visar resultatet att unga ryttare på ridskola respektive privat stall tenderar att uppleva delaktighet i olika grad. Hästen verkar vara en central del i de unga ryttarnas känsla av delaktighet och i deras önskan efter att vara mer delaktiga. De vill vara delaktiga genom en gemenskap med och kring hästen men också för att påverka hur hästen har det. Aspekter som tid, säkerhet, regler och rutiner är sådant som verkar påverka både de unga ryttarna, ledarna och de sammanhang de befinner sig i. Förhoppningen är att kunna presentera resultat från delstudie två vid tiden för SVEBI 2023.
Diskussion och slutsatser
Det går att utläsa att de unga ryttarnas delaktighet kan 'göras' på olika sätt och att hästen verkar spela en central roll för såväl den sociala- som politiska delaktigheten. Hästen kan ses som en utgångspunkt för den sociala delaktigheten och ett slutmål för den politiska delaktigheten när de unga ryttarna beskriver hur de vill vara mer delaktiga. I projektet benämns detta som häst-delaktighet. Häst-delaktigheten kan ses som en övergripande typ av delaktighet i förhållande till den sociala- och politiska delaktigheten. Denna delaktighet måste 'göras' och erbjudas i de sociokulturella sammanhang som de unga ryttarna befinner sig i, något som ledare inom ridsporten behöver förhålla sig till. Förhoppningen är att i postern kunna diskutera resultat från pågående delstudie ytterligare.
2023. s. 71-72