Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att studera inkluderingsarbete från ett idrottslärarperspektiv, för att ge en bild av hur arbetet med inkludering ser ut och vilka utmaningar lärarna ställs inför. Detta för att bidra med kunskap om hur en god lärmiljö skapas så att fler elever kan ges möjlighet att uppnå kunskapskraven. Följande frågor har formulerats för att kunna svara på studiens syfte: Vilka faktorer anser lärarna vara avgörande för att nå en inkluderande lärmiljö? Vilka metoder använder lärarna för att skapa en inkluderande lärmiljö? Hur upplever lärarna arbetet med att skapa en inkluderande lärmiljö?

Metod: Den metod som använts är av kvalitativ art varpå datainsamling har genomförts genom en rad intervjuer av semistrukturerat slag. Sex lärare inom idrott och hälsa valdes ut genom ett målstyrt urval som senare även yttrade sig genom ett snöbollsurval. Intervjuerna genomfördes både fysiskt på plats på skolorna där lärarna arbetar och via digitala mötesplattformen Zoom. Intervjuerna transkriberades för hand för att analyseras med hjälp av tematisk analys. Som teoretiskt ramverk användes ramfaktorteori och Scheff`s teori om sociala band.

Resultat: Lärarna anser att de viktigaste faktorerna för att uppnå en inkluderande lärmiljö är: ledarskap, relationsskapande och anpassningar. Det är viktigt att läraren utstrålar ett tryggt ledarskap där ett engagemang och intresse för eleverna står i centrum. För att nå eleverna behöver läraren kunna skapa tillitsfulla relationer med eleverna. Detta gör lärarna på ett eller annat sätt under hela skoldagen genom att vara lyhörda och intresserade. Vidare försöker lärarna organisera undervisningen så att eleverna tillåts arbeta efter egen förmåga utefter sin individuella nivå. Lärarna i studien upplever att de har goda möjligheter att skapa en inkluderande lärmiljö och detta trots stora klasser.

Slutsats: Genom flexibilitet, engagemang, intresse och ett visst mått av uppfinningsrikedom hittar lärarna ett sätt att skapa en inkluderande lärmiljö. Lärarna gör detta genom tydligt ledarskap, relationsskapande och diverse didaktiska val.  Detta trots stora klasser och ett ibland tveksamt stöd från ledningshåll.

Aim: The purpose of the study is to study inclusion work from a physical education teacher's perspective, to give an image of what work with inclusion looks like and what challenges the teachers face. This is to contribute knowledge about how a good learning environment is created so that more students can be given the opportunity to achieve the knowledge requirements. The following questions have been formulated in order to answer the purpose of the study: What factors do the teachers consider to be decisive in achieving an inclusive learning environment? What methods do the teachers use to create an inclusive learning environment? How do the teachers experience the work of creating an inclusive learning environment?

Method: The method used is of a qualitative nature and data collection has been carried out through a series of semi-structured interviews. Six teachers in physical education and health were selected through a goal-directed selection which later also expressed itself through a snowball selection. The interviews took place both physically on site at the schools where the teachers work and via the digital meeting platform Zoom. The interviews was then transcribed by hand to be analyzed using thematic analysis. As a theoretical framework, frame factor theory and Scheff's theory of social bonds were used.

Results: The teachers believe that the most important factors for achieving an inclusive learning environment are: leadership, relationship building and adaptations. It is important that the teacher radiates a confident leadership where a commitment and interest in the students is at the center. In order to reach the students, the teacher needs to be able to create trusting relationships with the students. The teachers do this in one way or another throughout the school day by being responsive and interested. Furthermore, the teachers try to organize the teaching so that the students are allowed to work according to their own ability and to their individual level. The teachers feel that they have good opportunities to create an inclusive learning environment despite large classes.

Conclusions: Through flexibility, commitment, interest and a certain amount of ingenuity, the teachers find a way to create an inclusive learning environment. The teachers do this through clear leadership, relationship building and various didactic choices. This despite large classes and sometimes questionable support from management.