Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Hur stadens utformning lockar till cykling
Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Åstrand Laboratory of Work Physiology, The Research Unit for Movement, Health and Environment.ORCID iD: 0000-0003-3547-425X
2020 (Swedish)In: Transportforums abstraktsamling, 2020Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [sv]

Bakgrund

Jag har valt att fokusera på fyra övergripande faktorer som jag bedömer som avgörande viktiga för att stimulera till ökad cykling. Dessa är, utan att jag anger dem i prioritets-ordning: (1) kombinationsresor, (2) avståndsrelationer, (3) målpunkter, och (4) färdvägsmiljöer.

Metod

Litteraturstudier.

Resultat och slutsats

Kombinationsresor. Rapporten ”Ökad cykelpendling, men hur? – en undersökning om stockholmares attityder till cykling” är utgiven av Utrednings- och statistikkontoret vid Stockholms stad. Av den framgår att stockholmarna skulle vilja kunna ta med cykeln på buss, tunnelbana eller pendeltåg, vilket naturligtvis ska ses mot bakgrund av att det handlar om en storstad med långa avstånd till många målpunkter.

Vid vissa tider och vissa stationer kan man idag ta med sig cykeln på en del av pendeltågen i Stor-Stockholm. Men när det gäller tunnelbanan är det tvärstopp, till skillnad från i storstäder som Köpenhamn och Oslo.

Avståndsrelationer. Efter andra världskriget genomförde L.M. Ericsson en resvaneundersökning bland alla anställda, och konstaterade att 60 % cyklade till arbetet. Med dagens regionförstoring blir man nyfiken på hur det kan te sig idag, och i vilken utsträckning avståndsrelationerna mellan bostad och arbete medger cykling till arbetet. Om det vet man ganska mycket när det gäller de som tar bilen till arbetet i Stor-Stockholm. Johansson och medarbetare (2017) kunde nämligen geokoda adresserna för bostad- och arbetsplatserna för c:a 350 000 bilister och därefter beräkna färdvägsavstånden och hur många som hade högst 30 minuters cykelfärd till arbetet. Det visade sig att c:a 111 000 bilister, dvs. ungefär 30 %, hade så korta avstånd. Med andra ord; potentialen till ökad cykling är mycket stor.

Målpunkter. Det torde inte råda någon tvekan om att en blandstad är idealisk för cykling. Med det menar jag att t.ex. bostäder, arbetsplatser och affärer inte ligger i olika delar av staden, utan blandas. Detta skapar förutsättningar för både kortare avstånd mellan olika målpunkter, och en mer levande stad.

Färdvägsmiljöer. Jag är uppvuxen mitt i Stockholms innerstad, och minns hur jag vid 12 års ålder fick cykla själv till vårt landställe som låg 16 km bort i Nacka. Idag skulle det vara en omöjlighet på grund av så mycket mer trafik. Ja det är till och med så att många av våra studenter på Gymnastik- och idrottshögskolan inte vågar cykla i Stor-Stockholm. Oftast visar det sig att de då kommer från landet eller mindre orter och städer.

För att förstå vilka miljöfaktorer det är som är kritiska för att både skapa en trafikmässig otrygghet – trygghet respektive motverka – stimulera cykling har vi vid Forskningsgruppen för rörelse, hälsa och miljö vid GIH (www.gih.se/rhm) utvecklat färdvägsmiljöskalan ”The Active Commuting Route Environment Scale”. Vid min presentation kommer jag ge exempel på viktiga miljövariabler, men kan redan nu nämna att både grönska och skönhet har den verkan att de stimulerar till cykling.

Summering. Det är viktigt att på olika sätt stimulera till ökad cykling. Stadsplaneringen behöver söka stöd i den framväxande kunskapen om cykling, hälsa och miljö när städer och olika kommunikationsmedel planeras, eller planeras om.

Place, publisher, year, edition, pages
2020.
National Category
Medical and Health Sciences
Research subject
Medicine/Technology; Social Sciences/Humanities
Identifiers
URN: urn:nbn:se:gih:diva-5906OAI: oai:DiVA.org:gih-5906DiVA, id: diva2:1368525
Conference
Transportforum 2020, Väg- och transportforskningsinstitutet, VTI, Linköping, 8-9 januari
Funder
Swedish Transport Administration, TRV:2017/63917-6522Available from: 2019-11-07 Created: 2019-11-07 Last updated: 2020-01-13Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(5369 kB)1023 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 5369 kBChecksum SHA-512
d87d44ce0957a6f68fc0f906e8cd48899b7570888c2b2189797b4765f63b6afaec2a19179d6b649e4cd808441366b812f24425aba38af85c7e378a7a9cd05b1e
Type fulltextMimetype application/pdf

Other links

Transportforum 2020

Authority records

Schantz, Peter

Search in DiVA

By author/editor
Schantz, Peter
By organisation
The Research Unit for Movement, Health and Environment
Medical and Health Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 1024 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 655 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf