Bakgrund
Avstånd, tid och hastighet vid cykling är viktiga ingångsvärden i hälsoekonomiska värderingar, epidemiologiska studier, trafikmodellering och -planering för cykling. Det är därför viktigt att kunna ange så korrekta värden på dem som möjligt. För det krävs studier av samband mellan dessa variabler, och vilka faktorer i övrigt det är som bestämmer hastigheten vid cykling.
Metodik
För detta ändamål har en explorativ studiemodell nyttjats. Empiri från 1661 manliga och kvinnliga cykelpendlare i Stor-Stockholm har använts. Deltagarna svarade på enkäter och ritade in sina färdvägar på kartor. Färdvägsavstånden mättes sedan med en kriteriemetod. Var färdvägarna gick har bestämts i förhållande till Stor-Stockholms innerstad och förorter. Självrapporterade data på hur lång tid cykelturen till arbetet tog, ålder, kön, vikt och längd har nyttjats. Multipel regression har använts.
Resultat
Stora variationer i cykelhastigheter vid färd till arbetet noterades. Men genom de multipla regressionsanalyserna kunde visas att 56 % av dessa variationer kan förklaras av variationer i ett relativt litet antal variabler. Intressant nog ökade cykelhastigheten ju längre färdvägsavståndet var. Vidare hade män en högre cykelhastighet än kvinnor, men den sjönk med stigande ålder för både män och kvinnor. De som hade en högre kroppsvikter hade högre cykelhastigheter, förutsatt att den högre kroppsvikten inte berodde på högre BMI, och därmed sannolikt mer av fetma. Då sjönk istället cykelhastigheten. Vidare var den högre bland dem som cyklade i ytterstadens förorter än bland dem som cyklade i innerstaden. Studien visade även att de allra flesta som anger sin färdtid i hela minuter och med multiplar av siffran 5 (alltså 5, 10, 15, 20 min, osv.) systematiskt överskattar den tid som det tar för dem att komma till arbetet. Därmed sjunker också deras beräknade cykelhastigheter. Dessa olika faktorers absoluta och relativa betydelse för cykelhastigheten kommer att presenteras vid föredraget.
Konklusion
För första gången någonsin redovisas hur ett antal centrala variabler, både enskilt och sammantaget, påverkar cykelhastigheterna för män respektive kvinnor. Därmed finns nu en klart bättre grund för att cyklingens hastigheter ska kunna beskrivas med mer realistiska värden i hälsoekonomiska värderingar, epidemiologiska studier, trafikmodellering och -planering.
2019.