Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Sammanfattning

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie var att undersöka hur idrottare utifrån sin socioekonomiska bakgrund hanterar en allvarlig skada (skador som håller idrottaren borta i mer än trettio dagar). Frågeställningarna var: Vilka copingstrategier framträder? Vad motiverar deltagarna att ta sig tillbaka till tidigare kapacitet? Och slutligen, upplever personer ur olika socioekonomiska grupper olika motivationsfaktorer och copingstrategier?

Metod

Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts genom intervjuer utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Deltagarna i studien byggde på ett bekvämlighetsurval och ett målinriktat urval där vi valt att rikta in oss på elitidrottare som ligger på gränsen till att bli professionella. Vi valde att ta kontakt med idrottsföreningar utifrån vårt kontaktnät och för att urskilja socioekonomisk status på de intervjupersoner som vi fick så samtalade vi med spelarnas tränare som har god insyn i spelarnas tillvaro. Fem idrottare deltog i studien som spelar på en hög nivå inom sin idrott där alla har varit skadade och borta från sin idrott i minst 30 dagar från skadetillfället.

Resultat

Resultatet visade att det förekommer två olika sorters copingstrategier hos deltagarna när det kom till hanteringen av skada. Tre av fem deltagare använder sig av problemfokuserad coping när de fått veta sin rehabiliteringstid, och sätter då upp nya mål för att kunna hantera påfrestningarna. De andra två idrottarna använder sig av en undvikande coping då de förnekar sin skada genom att spela trots smärta och risken att förvärra sin skada. Socialt stöd har ansetts viktigt för idrottarna vare sig det kommer ifrån familj, tränare, lagkamrater eller naprapat/sjukgymnaster. Majoriteten av idrottarna upplever en inre drivkraft som motivation för att komma tillbaka från skadan där endast en av idrottarna talar om en yttre drivkraft. De olikheter som uppkommer mellan de socioekonomiska grupperna är att två idrottare upplever att de har svårt att fokusera på annat, där bland annat skolan blivit lidande.

Slutsats

Utifrån studiens syfte kan slutsatsen dras att hanteringen av en skada är individuell och att socioekonomisk status spelar roll i hur hanteringen går till. Dock skulle studien behöva fler deltagare med olika socioekonomisk status för att kunna få en djupare förståelse för hur detta påverkar. Studien har visat att det sociala stödet från tränare, spelare, familj, naprapat/sjukgymnast spelar roll för hantering av skada hos idrottarna.