Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Aim

The aim of this study is to examine how teachers in secondary school work with dance in physical education and which didactic challenges of teaching that appear. The following three questions will help to answer the study’s aim.

• What and why do teachers choose a specific content in dance?
• How do teachers work with dance?
• Which didactic challenges do teachers face in dance practice?

Method

We have used a qualitative method to be able to answer our aim and questions. Therefore, we have chosen to interview seven physical education teachers who work with dance in secondary school. We used a selection method called the snowball effect. The interview guide had semi structured interview questions to be able to control the conversation with eventually follow-up questions.

Results

The study shows that teachers have used the cultural form of dance most of the time, mainly traditional Swedish folk dances, such as “Bugg” and “Waltz”. The teachers felt that they had to motivate more in dancing compared to other fields in the subject, because of old gender stereotypes and norms. The teacher’s interest for dancing, in combination with the student influence and individual adjustment and digital instruments, are important parts to be able to motivate the students for dance practice. The study shows the learning links together with the teachers’ assessment of the students and therefore the students’ grade got in focus instead of the specific learning. The teachers in our study pointed out that it’s in the interaction between teachers and students, and between students where the ability for learning increase the most.

Conclusions

The teachers didactic challenges are motivation and driving force for how they choose to work and which content they use in practice. The cultural dance form premiers in practice, while the expressive dance form barely exist based on the subject’s traditions. The teacher needs to be both positive and flexible. Student influence, individual adjustment and digital instruments are leading factors how to motivate students and therefore promote learnings. The learning is interpreted through students’ grades. The learning object is presented as unclear for both teachers and students. 

Syfte och frågeställningar

Syftet med undersökningen är att studera hur lärare i högstadiet arbetar med momentet dans i idrott och hälsa och vilka didaktiska utmaningar som uppstår i undervisningen. Följande tre frågeställningar ska hjälpa till att besvara studiens syfte.

• Vad och varför väljer lärare ett visst innehåll i dans?
• Hur arbetar lärare med dans?
• Vilka didaktiska utmaningar ställs lärare inför när de undervisar i dans?

Metod

Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att kunna besvara vårt syfte och frågeställningar. Därmed har vi valt att intervjua sju stycken idrott och hälsalärare som arbetar med dans på högstadiet. Vi använde oss av urvalsmetoden snöbollseffekten. Intervjuguiden bestod av semistrukturerade intervjufrågor för att kunna styra samtalet med eventuella följdfrågor.

Resultat

Studien visade att lärarna utför mestadels kulturella danser, främst traditionella svenska folkdanser som bugg och vals. Lärarna ansåg att de behövde motivera mer i dans jämfört med andra moment i ämnet, på grund av gamla stereotypa könsmönster och normer. Lärarens intresse för dans, tillsammans med elevinflytande, individanpassning och digitala hjälpmedel var viktigt för att motivera eleverna till undervisningen. I studien framkommer att lärandet har kopplats samman med lärarnas bedömning, vilket gjort att betyget har hamnat i fokus hos eleverna istället för själva lärandet. Lärarna i vår studie poängterade att det är vid interaktion mellan både lärare och elev, och mellan elever som störst möjlighet till att ett lärande sker.

Slutsats

Lärarnas didaktiska utmaningar är motivationen och drivkraften till hur de väljer att arbeta och vilket innehåll de använder i undervisningen. Den kulturella dansformen premieras i undervisning medan den expressiva nästintill uteblir och det beror på ämnestraditioner.

Läraren behöver vara både positiv och flexibel i sitt arbete. Elevinflytande, individanpassning och digitala hjälpmedel är ledande faktorer som stärker elevens motivation och därmed främjar dennes lärande. Lärandet tolkas till stor del genom elevernas betyg, då lärobjektet framställs som otydligt för både lärare och elever.