Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien var att undersöka hur StepJockey påverkar trappanvändning.

• Hur ser antal trappanvändare ut utan StepJockey respektive med StepJockey veckovis?
• Hur ser antal trappanvändare ut utan StepJockey respektive med StepJockey dag vis?
• Hur ser antal trappanvändare ut utan StepJockey i jämförelse med StepJockey timvis?
• Hur ser trappanvändare ut i form av aktiva respektive inaktiva och vad är anledningen till att gå i trappan, utan StepJockey respektive med StepJockey?

Metod

Studien var en kvantitativ interventionsstudie med ett tillägg i form av ett frågeformulär. Genom ett samarbete med Stockholms läns landsting (SLL) kunde antal personer som gick upp och ned i en trappa i en byggnad mätas med hjälp av infrarödstrålning. Förmätning skedde innan interventionen och eftermätning efter interventionen. Interventionen innefattade StepJockey: en applikation och skyltar som uppmanar till att gå i trappan samt en ”inspirationstimme”, där personlig uppmuntran till att välja trappan gavs. Det korta frågeformuläret besvarades muntligt av totalt 144 personer och innehöll frågor om anledningar till att välja trappan samt fysisk aktivitetsnivå.

Resultat

Resultaten från helveckasmätningarna och heldagsmätningarna visade att majoriteten av alla mätningar (11 av 12) visade procentuellt fler personer som gick i trappan vid eftermätningarna. Ingen skillnad kunde ses mellan förmätning och eftermätning gällande timmesmätningar för uppgång (p= 0,071) respektive nedgång (p= 0,052). Inspirationstimmen visade procentuellt fler personer som gick i trappan jämfört med motsvarande mätpunkter vid förmätningar och eftermätningar. Resultaten från frågeformuläret visade att de flesta som gick i trappan var inaktiva och att motion samt tid var de vanligaste anledningarna till att gå i trappan.