Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Aim

The aim of this study was to determine knee extensor (Q) and flexor (H) muscle strength characteristics in a group of professional Swedish hockey players, including maximal isokinetic torque and any asymmetries seen in these. 

Method

This study was designed to measure strength and power performance during unilateral movement involving the lower extremities in open chain.  The contribution of each leg were discerned for subsequent comparison of left to right quadriceps (Q) and hamstrings (H), mean and peak value of hamstrings to quadriceps (H/Q ratio) and dominant to non-dominant legs for the purpose of examining imbalances between the legs.  The dominant leg (D) was defined as the strongest leg (either right or left) from the collected torque data for each player and then calculated as one value for the whole group. Subjects had a defined warm-up session and any static stretching that subjects feel necessary to assist them in performing the tests was also permitted. Maximal concentric (con) and eccentric (ecc) quadriceps and hamstring muscle strength was obtained by measuring maximal force moments (torque) during isokinetic knee extension and flexion movements both in 90°·s^-1and 300°·s^-1. An Isomed2000 (D&R Ferstl GmbH, Germany) was used for the measurements.

Results

In a comparison of D to ND, significant differences were obtained in peak torque for Q (p=0,0005) and H at con 90°·s^-1(p=0,027) and H at ecc 90°·s^-1(p=0,014). When comparing mean torque between D and ND significant differences were obtained for Q for con 90°·s^-1(p=0,026) and H at ecc 90°·s^-1(p=0,007). When looking at H/Q ratio between right and left sides a significant difference was seen for peak torque at con 90°·s^-1and moderate relationship was seen at mean values at con 90°·s^-1and ecc 90°·s^-1. 

Conclusions

The result shows that the elite hockey players in the tested group seem to have one significant stronger leg and a week hamstrings compared to quadriceps. This means that they tend to be asymmetrical which might affect performance but may also increase the incidence of injury.   This has to be evaluated with further research.

Sammanfattning

Syftet

Syftet med studien var att bestämma knä extensorer och flexorers muskelstyrkeegenskaper hos en grupp professionella svenska hockeyspelare, och eventuella asymmetrier som ses i dessa.

Metod

Studien var utformad för att mäta styrka och kraft under en unilateral rörelse som omfattar de nedre extremiteterna i en öppen kedja . Resultaten från varje ben jämfördes mellan vänster och höger quadriceps (Q) och hamstrings (H), jämförelse med medel- och det högsta uppmätta värdet för förhållandet mellan hamstrings till quadericeps (H/Q kvot) och mellan dominant (D) och icke - dominanta (ND) ben för att beskriva eventuell obalans mellan benen. Dominant ben definierades som det starkaste uppmätta benet (Antingen höger eller vänster) från den insamlade datan för varje enskild spelare och sedan beräknat som ett värde för hela gruppen. Deltagarna genomförde en definierad uppvärmning och eventuell självald statisk stretching tilläts. Maximal koncentrisk (con) och excentrisk (ecc) quadriceps och hamstring styrka mättes vid isokinetiska knä extension och flexion både vid 90° ·s-1 och 300°·s-1. En Isomed2000 (D&R Ferstl GmbH, Germany)  användes för dessa mätningar.

Resultat

Vid jämförelse av D till ND sida, sågs signifikanta skillnader vid de högst uppmätta värderna för Q (p = 0,0005) och H på con 90° ·s-1 (p = 0,027) och H på ecc 90°·s-1 (p = 0014). Vid en jämförelse av medelvärdet mellan D och ND sida sågs signifikanta skillnader för Q för 90° ·s-1 (p = 0,026) och H på ecc 90° ·s-1 (p = 0,007). När man tittar H/Q kvoten mellan höger och vänster sida sågs en signifikant skillnad för maximal kraft vid con 90° ·s-1 och en måttlig relation sågs hos medelvärden vid con 90° ·s-1 och ecc 90°·s-1

Slutsats

Resultatet visar att elit hockeyspelarna i den testade gruppen verkar ha ett signifikant starkare ben och en svag hamstrings jämfört med quadriceps. Det innebär att de tenderar att vara asymmetriska vilket eventuellt kan påverka den idrottsliga prestandan, men kan eventuellt även öka förekomsten av skador. Detta måste dock utvärderas med ytterligare forskning i detta ämne.