Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att presentera en fördjupad kunskap om de skriftliga omdömenas innehåll utifrån ett motivationsperspektiv. Studiens frågeställningar är hur väl skriftliga omdömena är konkretiserade utifrån kunskapskraven, hur förhåller sig skriftliga omdömen utifrån individens grundläggande psykologiska behov, samt finns det en eventuell möjlighet att utifrån individens grundläggande psykologiska behov utveckla skriftliga omdömen till det bättre? Studien tar även upp hur målstyrda skriftliga omdömena är, samt dess påverkan på elevens motivation enligt tidigare forskning och teoretisk förklaringar/modeller.

Metod

Studiens val av metod är en kvalitativ textanalys. Utgångspunkten i metoden är den ideationella strukturen, som eftersträvar att med hjälp av mikropropositioner framställa textens uppmaningar och budskap. En kommunal gymnasieskola, en gymnasial friskola samt en koncern som driver tre skolor (en gymnasial skola samt två grundskolor) har delgivit sina skriftliga omdömen. Totalt berör studiens empiri, som är skriven under 2012, 512 elever.

Resultat

Resultaten visar hur samtliga lärarna använder skriftliga omdömen som ett verktyg att beskriva vart eleven befinner sig i förhållande till de något diffust formulerade kunskapskraven. Två av skolorna använder sig utav matriser, varav den tredje skolan skriver elevens betyg samt en kort opersonlig kommentar. De skriftliga omdömena är oerhört målstyrda och således ökar riskerna för en hämmad motivation och utveckling. Inget i studiens insamlade omdömen indikerar att lärarna har en operationaliserad framåtsyftande del i de skriftliga omdömena. Studien visar alternativet engagemang-modellen i syfte till att med hjälp av de skriftliga omdömena uppfylla elevens psykologiska grundläggande behov.

Slutsats

Studien kommer fram till att saknaden av den individualiserade återkopplingen i de skriftliga omdömena är tydligt märkbar. Men även att användningen av de skriftiga omdömena nyttiggörs på ett felaktigt vis utifrån ett motivationsperspektiv. Detta i sin tur skapar ett missnöje och fördömande hos lärarkåren, vilket i sin tur drabbar eleverna när den formativa bedömningen inte åskådliggörs i de skriftliga omdömena.