Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte

I min studie har jag genom textanalys valt att undersöka och jämföra eventuella skillnader i hur media beskriver Liselott Neumanns och Anna Nordqvists genombrott, 1988 respektive 2009. Detta för att se om och eventuellt hur det dominerande sättet att tala om kvinnliga elitidrottare, damgolfare samt damgolf utmanas och/eller förstärks.

Metod

Diskursanalys av två lokala dagstidningar, en nationell dagstidning och en facktidning inom perioden en månad innan och två månader efter spelarnas genombrott.

Resultat

Det har mellan de två undersökningsperioderna 1988 och 2009 skett en tydlig förändring i gestaltandet av de kvinnliga golfarna i de valda publikationerna. Skillnaderna framträder då det kommer till beskrivningen såväl av idrottarens prestation som av hennes person.

Beskrivningarna av Neumann och Nordqvist har mycket gemensamt men de porträtteras också olika på ett avgörande sätt. Likheterna finns bland annat i att privatlivet inte har någon plats i medias bevakning och att deras bakgrund inte alls beskrivs. Barndom, skoltid och ungdomsår lyser alla med sin frånvaro. Inte heller berättas det om familjens historia eller nutid. Enda referensen till ursprung är geografisk. Det kan då antas att båda idrottarna följer det förväntade eller kanske det önskvärda. Etnisk svensk arbetar- eller medelklassbakgrund med skolgång och hemförhållanden som vanligt folk.

Skillnader är dock att Neumann marginaliseras som idrottare. Hon framträder som mer kvinna och mer svensk. Nordqvist tillåts vara idrottaren med de egenskaper som behövs, hon är stark utan att vara okvinnlig.

Slutsats

I diskursanalysen framträder en förändringen i gestaltandet av de kvinnliga golfarna. Detta kan ses som ett resultat av ett strävande mot jämställdhet i det svenska samhället. Medias skildring av de kvinnliga golfarna blir en spegling av de förändringar som samhället genomgått.

Aim

In my study is to examine possible differences in the description of two elite female athletes’, Liselotte Neumann in 1988 and Anna Nordqvist in 2009, breakthroughs. This in order to see if and possibly how the dominating way to speak about elite female athletes’, lady golfers’ and golf for ladies is challenged and/or is strengthened.

Method

Discourse analysis of two local newspapers, a national newspaper and a professional journal published within one month before and two months after the players’ breakthrough.

Results

Between the two survey periods in 1988 and 2009 there has come about a clear change in how female golfers can be described in the chosen publications. The differences are present both when it comes to the description of sport arena performance and person.  Neumann and Nordqvist are portrayed partly much alike but also differently in crucial ways. The resemblances are among other thing in that the private life is withdrawn from the media coverage or that Neumanns and Nordqvists background not at all is described. Stories about childhood, school time and youth is totally absent. Neither is there any stories told about the family's history or present state. The only reference to the players origins is geographic. It can then be assumed that both athletes follow what is presumed or perhaps wanted by the public. There are ethnic Swedes, working or middle class, ordinary education and with home relations similar to everyday people.

Within the differences’ lays that Neumann is marginalized as an athlete. She is portrayed more as a woman and more Swedish. Nordqvist is permitted to be an athlete and to be strong without being unfeminine.

Conclusions

The discourse analysis revealed a change in the portrayal of the female golfers is a result of that public endeavor for equality in Sweden. The sport is a mirroring the change that the society has undergone.