Syfte och frågeställningar
Studien syftar till att ge svar på om de hinder som presenteras i tidigare forskning även är applicerbara i primärvården inom Järfälla kommun.
Frågeställningar i studien är:
Metod
En litteratursökning har genomförts med sökningar i PubMed, Chochrane Library samt Google Scholar. Inklusionskriterier för studierna är att de innehåller åsikter och värderingar från läkare inom primärvården om FA och livsstilsrelaterade frågor i preventivt syfte som publicerats senare än 1995. Fyra studier följde inklusionskriterierna. Definierade hinder och möjligheter för rådgivning av FA inom primärvården från litteratursökningen sammanställdes och vägdes mot en intervjustudie på allmänläkare i Järfälla kommun för att undersöka om vidhållna hinder även kunde bekräftas inom den lokala primärvården.
Resultat
"Tidsbrist" och "bristfällig kunskap om FA och prevention med FA" är de största hindren enligt tidigare forskning. Inget av dessa nämndes i intervjusituationer. De största hindren i intervju var "bristfällig motivation", "misstro på behandlingsform" De intervjuade läkarna ansåg att det är deras ansvar att förändra människors levnadsvanor mot ett mer fysiskt aktivt liv.
Slutsats
Definierade hinder i forskning är inte relevanta i en intervjustudie med allmänläkare i Järfälla kommun. Tidigare forskning med en sammanvägning av intervjuer tyder på ett komplext problemområde. Hinder är inte generaliserbara på enskilda läkare. Mycket tyder på att en kombination av systematiska problem i primärvården som organisation samt en misstro hos läkare på sin egen förmåga till förändring är det största hindren för att utföra mer rådgivning och ordination av fysisk aktivitet på recept. Framtida forskning bör ta till hänsyn till de yttre och inre hinder som påverkar läkaren i sin situation med patienten.