Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Purpose & Questions

The purpose of the study was to examine Swedish football youth national teams at the age of 15 to be able to identify how many later goes on to play professionally. In addition to this the study also aimed to examine the birth dates of the topical players to see if a relative age effect could have any impact.

Question 1: How many players from the initial (15 years old) Swedish football youth national team born between 1992-2002 played professionally at the age of 20.

Question 2: At which professional level did the actual players play at 20 years of age.

Question 3: Which type of association did the players belong to at the age of 15.

Question 4: Is the relative age effect occurring in Swedish football youth national teams.

Method

The study was carried out through a quantitative collection of historical data regarding Swedish football youth national teams. The data was collected from the Swedish football federations own digital website. In total 197 individuals from 11 different cohorts were examined regarding their date of birth and their club at 20 years of age as well as 15 years of age.

Results

The results from the study showed that a total of 53,8% of the players played professionally at the age of 20. Of the players examined a total of 62,9% played in a professional association at the age of 15. The results from the study also showed that there was a significant (x2 = 59,65) difference between the number of players born in the first quarter of the year in comparison to the last.

Conclusion

The study showed that the total number of players playing in the youth national teams and then playing professional at 20 years of age to be 53,6%. This can be compared to other nations where the percentages are often lower. However there seems to be elements of relative age effect regarding the selection of players possibly leading to potential and talent going to waste. Therefore better methods regarding talent identification without the influence of relative age effect should be researched in order to develop more high quality individuals in the long run.

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien var att undersöka svenska ungdomslandslag i fotboll vid 15-års ålder för att identifiera hur många spelare som senare i sina idrottsliga karriärer spelar på elitnivå. Vidare ville studien även undersöka ifall den relativa ålderseffekten verkade vara förekommande inom uttagning för svenska ungdomslandslag i fotboll.

Frågeställning 1: Hur många spelare uttagna till premiärlandslaget (15 år) i fotboll födda mellan 1992–2002 nådde elitnivå vid 20-års ålder.

Frågeställning 2: Vilken nivå nådde spelarna som vid 20-års ålder tillhörde en elitförening.

Frågeställning 3: Vilka typ av förening tillhörde aktuella spelare vid 15-års ålder

Frågeställning 4: Är den relativa ålderseffekten förekommande inom svensk ungdomslandslagsfotboll

Metod

Studien genomfördes genom en kvantitativ insamling utav historiska data från Sveriges ungdomslandslag i fotboll. Den data undersökningen efterfrågade samlades in från det svenska fotbollförbundets egen webb-portal. Totalt undersöktes landslagsverksamhet vid 15-års ålder för sammanlagt 11 enskilda årskullar, totalt så kartlades 197 individer vad gäller födelsedatum och klubbtillhörighet vid 15- samt 20 års ålder.

Resultat

Studiens resultat visade att utav de totalt 197 undersökta individerna tillhörde 106 (53,8%) en förening på elitnivå vid 20-års ålder. Utav de 197 undersökta individerna tillhörde även 124 (62,9%) en förening på elitnivå vid 15-års ålder. Studien visade även att utav de 197 individerna som blivit uttagna vid 15-års ålder finns det en signifikant (x2 = 59,65) överrepresentation utav spelare födda under årets första kvartal jämfört med årets sista.

Slutsats

Studien har visat resultat kring hur många spelare som vid 15-års ålder tillhör Sveriges ungdomslandslag i fotboll och sedan tillhör elitnivå vid 20-års ålder att vara 53,8% utav alla utvalda. Detta kan ställas i paritet med andra nationer där snittet är lägre. Dock framgår det att det verkar förekomma inslag utav relativ ålderseffekt vad gäller uttagning till landslagsverksamhet i yngre åldrar vilket kan leda till att potential och talang gås miste om. Bättre metoder för att identifiera talang utan hänsyn till relativ åldereffekt bör undersökas för att på sikt utveckla fler kvalitativa individer