Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

The purpose of this study is to investigate the relevance of the term sport in the course term sports and health. Question that this study aims to answer is:

• What content has been relevant to the subject and what was the purpose of it?
• What is nowdays relevant to the subject “idrott (Physical education)”?
• To what grade is the word idrott relevant to the subject?

To answer the purpose and questions of this study a discourse analysis is used, more precisely Fairclough’s three dimensional analysis model. The discourse consists of literature that is mapped and narrowed down by relevance. Furthermore the discourse is limited to two comprehensive books that deal with the school subject curricula and definition of “idrott (sport)”. The books that are in focis is Idrott och hälsa year 2007 by Håkan Larsson and Fysisk bildning year 2000 by Jan-Eric Ekberg and Bodil Erberth. The advantage of the method is that it includes and systematically facilitates an analysis of the discourse through a theoretical perspective. The theoretical perspective that is used in this study is “performativitetsteorin (performativity theory)”, the theory helps the understanding of how social change takes place.

The subject “idrott och hälsa” has been through many name changes and the result shows that all the name changes shows a significant explanation of the origin of the name. The study prove that the emphasis in the curriculum has shifted focus from the practical skills to more theoretical and health related knowledge. The paradox is that the study shows that P.E teachers are not putting correlative importance in the theoretical aspects of the education. Analyzed with the “performativitetsteorin” it can be stated that in this way, old habits remain within the subject.

Finally: The answer of if the subject “idrott” has any relevance to the education is answered by “it depends on the definition of “idrott”.

The conclusion is that the name of the school subject should be reviewed if the definition of sports should be equivalent to the content of the latest curriculum.

Syftet med denna studie är att undersöka relevansen avseende begreppet idrott i kursbenämningen idrott och hälsa. De frågor som ska besvaras är:

• Vilket innehåll har tidigare varit relevant i ämnet & vad var motivet bakom innehållet?

• Vad är numera relevant i ämnet idrott och hälsa?

• Hur stor (hög) relevans har ämnet för (till) begreppet idrott?

För att besvara syftet och frågeställningarna görs en diskursanalys, mer specifikt används Faircloughs tredimensionella analysmodell. Diskursen utgörs av litteratur som är kartlagd och gallrad efter relevans. Vidare är diskursen begränsad till två omfattande böcker som berör skolämnet, läroplaner och definitioner. Böckerna är Idrott och Hälsa år 2017 av Håkan Larsson och Fysisk bildning år 2000 av Jan-Eric Ekberg och Bodil Erberth. Styrkan med metoden är att den inkluderar och systematiskt underlättar en analys av diskursen genom ett teoretiskt perspektiv. Det teoretiska perspektivet som valts är performativitetsteorin som bidrar till förståelsen av hur sociala förändringar sker.

Det vi idag kallar för idrott och hälsa har genomgått flera namnförändringar och resultatet visar på att alla namnförändringar har en tongivande förklaring till namnets uppkomst. Studien påvisar att tonvikten i kursplanen har lämnat betoning på de praktiska färdigheterna och skapat utrymme för mer teoretiska och hälsorelaterade kunskaper. Studien visar även att lärare inom ämnet inte lägger motsvarande betoning på de teoretiska aspekterna i undervisningen. Analyserat med performativitetsteorin kan man konstatera att på så vis levergamla sedvänjor kvar inom ämnet.

Till slut: Svaret på huruvida begreppet idrott har relevans till undervisningen beror på hur man definierar begreppet idrott.

Slutsatsen är att skolämnets benämning bör ses över om definitionen av idrott ska vara motsvarighet till innehållet av den senaste kursplanen.