Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Handslaget är ett intressant och spännande samhällsprojekt. Potentialen är stor, men vart Handslaget leder och hur vägen dit ser ut - är det svårt att uttala sig om. Detta är en rapport som tar sig an frågorna: hur tänker specialidrottsförbunden och distriktsidrottsförbunden (SF och DF) i samband med sina handslagssatsningar? Och vilka intryck har specialidrottsförbunden och distriktsidrottsförbunden fått av handslagets första år? De olika special- och distrikts- idrottsför bunden lever i skilda världar. Olikheter i förutsättningar har lett till att förbunden tar sig an Handslaget på olika sätt. Till följd av skillnader i förutsättningar, formulerade förbunden olikartade beskrivningar av hur nuläget i förbundet såg ut samt vilka möjligheter och hot de kunde identifieras inför Handslaget. Det stora hotet mot idrottsrörelsens framtida utveckling verkade bristen på ledare vara. Visionerna förbunden har för Handslaget varierar i en likhet med de skildaförutsättningarna. Men i regel ligger visionerna i linje med Hand slagets övergripande må l, det vill säga att: öppna dörrarna för fler, hålla tillbaka av gifterna, satsa mer på flickors idrottande, intensifiera samverkan med skolan och delta i kampen mot droger. I de fall man valt att inte jobba med samtliga målområdet inom ett förbund är det vanligast att man väljer bort intensifiera samverkan med skolan och delta i kampen mot droger.I strävan mot att uppnå visionerna med Handslaget har förbunden formulerat olika strategier. Det är tydligt att strategierna formulerats utifrån förbundens specifika förutsättningar. I stort sett samtliga av förbundens strategier kan inordnas i någon av följande kategorier: medvetenhet och intresse, verksamhetsutveckling, tillgänglighet och kunskap. SF och DF har gett uttryck för att de vill öka medvetenheten om idrotten och intresset för den genom att informera om den, inspirera och stimulera till den, samt marknadsföra den. De har också uttryckt att de vill utveckla verksamheten på olika sätt så att den tilltalar fler människor och det blir möjligt för fler att delta. Vidare vill de, på olika sätt, tillgängliggöra idrotten i större utsträckning. Exempelvis genom att öka den ekonomiska, fysiska, psykiska, sociala och kulturella tillgängligheten. Dessutom vill förbunden samla in, ackumulera, förfina, och sprida kunskap.Vissa förbund är hårda när det gäller styrning en av Handslaget. Vanligast är dock att förbundet lämnar stort utrymme för föreningarna att själva konstruera sina projekt. Strategin de flesta förbunden tillämpar, när det gäller uppföljning av projekten, är att de projektansvariga ska redovisa via en skriftlig rapport. Det finns dock de som väljer andra strategier.Många förbund kommer att ta sig an år två till fyra av handslagssatsningen på samma sätt som det första. Det är också vanligt att man avvaktar år ett av Handslaget för att se hur man kan göra saker och ting bättre. Intrycken av det första årets arbete med Handslaget är från de flesta SF och DF positivt. Det har, under Handslagets första år, delats ut mest medel till insatser som syftar till att satsa mer på flickors idrottande och öppna dörrarna för fler. Handslaget framstår i förbundens utvecklingsplaner och rapporter som en revitaliserande kraft för idrottsrörelsen. Nytänkande och kreativitet verkar blomstra på många håll. Men jag menar att förbunden inför fortsättningen bör vara vaksamma. Det finns risk att bekvämlighet kan komma att smyga sig in i Handslaget. Mycket av den kreativitet som förbunden visat upp under Handslagets första år, kan gå förlorad om Handslaget redan under sitt andra år, rutiniseras.