Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Känsla av sammanhang hos ungdomar i socioekonomiskt utsatta och välbärgade områden
Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
2020 (Svenska)Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
Abstract [sv]

Syfte

Syftet med studien var att undersöka och jämföra ungdomars känsla av sammanhang (KASAM) i relation till psykisk hälsa utifrån socioekonomisk härkomst, genus och årskurs. Studien genomfördes med kvantitativ ansats med stöd av den salutogenetiska teorin och KASAM begreppet som formades av Aaron Antonovsky. Mätmetoden som användes var KASAM-29.

Metod

KASAM mätmetoden är en beprövad och allmänt accepterad metod inom forskning för att undersöka känsla av sammanhang utifrån den salutogena teorin. Enkäten KASAM-29 består av 29 frågor. Enkätundersökning genomfördes i två högstadieskolor: en förortsskola respektive villastadsskola. Målgruppen var ungdomar i årskurs sju till nio. Det samlades in 260 enkäter från bägge skolor. Efter insamlingen och genomgång av data användes dataprogrammet SPPS för analysering.

Resultat

Resultaten i studien visade på en signifikant skillnad mellan elever i det socioekonomiskt utsatta området gentemot elever i välbärgade området i upplevd psykisk hälsa utifrån KASAM-29 enkäten. Dessutom visades en signifikant skillnad i kön där pojkarnas upplevda känsla av sammanhang var starkare än flickornas. Däremot förelåg det ingen skillnad mellan årskurserna.

Slutsats

Den upplevda känslan av sammanhang skiljer sig i olika socioekonomiska grupper där socioekonomisk utsatta områden visar generellt lägre KASAM resultat och välbärgade områden högre. I studien undersöks respondenterna enbart vid ett specifikt tillfälle. Det efterfrågas mer omfattande forskning med longitudinell studiedesign och undersökning med utgång från flera olika faktorer.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2020. , s. 40
Serie
Examensarbete ; 2020:21
Nyckelord [sv]
Hälsa, socioekonomi, KASAM, skola
Nationell ämneskategori
Hälsovetenskaper
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:gih:diva-6201OAI: oai:DiVA.org:gih-6201DiVA, id: diva2:1433678
Utbildningsprogram
Hälsopedagogprogrammet
Handledare
Examinatorer
Tillgänglig från: 2020-06-01 Skapad: 2020-06-01 Senast uppdaterad: 2020-06-01Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(537 kB)361 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 537 kBChecksumma SHA-512
adffbfdd9f5516fdb92323c08cc2c552d46cf98a22a11ba0be3afc2784785e751e5f6ef0e20f53f727e1e7278d1b5e4f6ee38eb149fd1c9a8711366daf553002
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Av organisationen
Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap
Hälsovetenskaper

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 361 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 709 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf