Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte/ Frågeställningar:Syftet med studien är att undersöka cyklisters upplevelse av fem specifika färdvägsmiljöer längs sträckan Stocksund – Roslagsvägen – Lill-Jansskogen med utgångspunkt i miljömässigt välbefinnande/ovälbefinnande, och andra utfallsvariabler samt olika miljöfaktorer. Syftet är även att undersöka huruvida punktskattning är en effektiv och möjlig metod för att lokalisera svaga länkar i cyklisters färdvägsmiljö.

Frågeställningarna är: (1) Hur relaterar miljömässigt välbefinnande/ovälbefinnande till utfallsvariablerna trygghet/otrygghet av trafikmässiga skäl samt stimulerar/motverkar till cykling? (2) Hur relaterar miljöfaktorer till utfallsvariablerna trygghet/otrygghet av trafikmässiga skäl och stimulerar/motverkar till cykling?

Metod:En kvantitativ skattningsmetod, en modifiering av färdvägsmiljöskalan ACRES (The Active Commuting Route Environment Scale) nyttjades. Urvalet bestod av både män och kvinnor i åldrarna 20–35 år, n=27, 14 kvinnor och 13 män, medelålder 25,9 ± 3,3. Undersökningen skedde via cykling med fem stopp på olika platser längs med sträckan Stocksund - Roslagsvägen - Lill-Jansskogen. Arbetsbelastningen styrdes med hjälp av med BORG-RPE-skala®, och bedömdes i efterhand med hjälp av pulsmätning. Objektiv mätning av trafikflöde och bullernivå utfördes. Analysen gjordes genom spridningsdiagram, multipel regression samt Pearson´s correlation coefficient.

Resultat:Resultatet visade på stora variationer i skattningen av miljömässigt välbefinnande/ovälbefinnande mellan de fem olika platserna. Starka samband erhölls mellan utfallsvariablerna miljömässigt välbefinnande/ovälbefinnande och stimulerande/motverkande (r=0,810) samt trygghet/otrygghet av trafikmässiga skäl (r=0,638). De två senare variablerna var även signifikant korrelerade till olika miljöfaktorer.

Slutsats:Metoden med punktskattningar verkar vara effektiv för att särskilja olika platsers inverkan på cyklister. De samband som erhölls mellan stimulerar/motverkar till cykling och miljöfaktorerna är i linje med tidigare forskning baserad på medelvärden av hela färdvägsmiljöer, därmed kan punktskattningar vara en värdefull metod för att motivera förbättrande åtgärder från ansvariga väghållare.