Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Sammanfattning

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa integrerar hälsa i ämnet idrott och hälsa samt vilka hälsodiskurser som finns hos dem.

Frågeställningar:

Vad har lärare i idrott och hälsa för syn på hälsa?

Vad har lärare för syn på hälsa kopplat till ämnet idrott och hälsa?

Hur undervisar lärare eleverna om hälsa i ämnet idrott och hälsa?

Vilka hälsodiskurser framträder hos lärare i idrott och hälsa?

Metod

Studien är kvalitativ och i form av intervjuer med fyra utbildade lärare i grundskolan inom ämnet idrott och hälsa. Ett bekvämlighetsurval gjordes för att hitta deltagare till studien. Som teoretisk utgångspunkt och som analysredskap användes Quennerstedts hälsodiskurser: fysiologidiskurs, riskdiskurs, hygiendiskurs, social fostransdiskurs, moraliseringsdiskurs och motorik- och kroppsupplevelsediskurs.

Resultat

Resultatet visar på att lärarnas syn på hälsa, samt att kunskapsområdet hälsa i ämnet idrott och hälsa till stor del handlar om fysisk aktivitet. Lärarna är medvetna om de flera olika delar (fysiska, psykiska och sociala) som enligt WHO:s definition ingår i hälsobegreppet, men väljer att lägga den mesta undervisningstiden på just den fysiska delen. Om och när de övriga delarna väl kommer med, sker det oftast i samband med fysisk aktivitet. Lärarna har en gemensam syn på att ämnet idrott och hälsa ska genomsyras av rörelse, hälsa och glädje. Den hälsodiskurs som framträder mest hos lärarna är fysiologidiskursen, medan vissa diskurser knappt går att utläsa i den insamlade empirin.

Slutsats

Studien visar att lärare i idrott och hälsa behöver lägga mer tid på, och oftare undervisa i den psykosociala delen av hälsa då den fysiska redan tar stor plats. Mycket av resultatet i studien går att koppla till tidigare forskning och stärker att den fysiska delen dominerar lärares syn på och tal om hälsa i ämnet idrott och hälsa.