Syfte och frågeställningar. Syftet med studien var att ta fram normalvärden för Gymnastik- och idrottshögskolans reguljära och nyutvecklade hälsotester för friska och fysiskt aktiva individer i åldern 20-30 år. Frågeställningar i studien var: (1) Förekommer det några signifikanta skillnader för de nyutvecklade hälsotesterna (vilket innebär ökad belastning vid testutförandet med hjälp av vikter) mellan de båda förtesterna (F1 och F2)? (2) Är det någon skillnad mellan män och kvinnor för de nyutvecklade hälsotesterna (exklusive axelpress) för F1? (3) Förekommer det signifikanta korrelationer mellan deltagarnas relativa syreupptagningsförmåga och de nyutvecklade hälsotesterna?
Metod. Deltagarna var 10 kvinnor och 10 män mellan 20-30 år. De tränade regelbundet och var medlemmar på Friskis och Svettis i Nynäshamn eller på i-Form i Haninge. Vid två testtillfällen utfördes GIH:s hälsotest, med förnyade balans- respektive styrketester med tillägg av vikter. Testpersonerna fyllde i enkäter om fysiska aktivitetsvanor vid båda testtillfällena.
Resultat. För merparten framkom ingen signifikant skillnad mellan F1 och F2 i alla testparametrar. Dock sågs vissa signifikanta förbättringar mellan F1 och F2: för männen i axelpress och buk/höft-böj samt för kvinnorna i 50 uppresningar från stol. Vid jämförelse mellan könen av de olika hälsotesterna (exklusive axelpress) framkom inga signifikanta skillnader. För samtliga deltagare sammantagna sågs vid jämförelsen av det relativa konditionsvärdet gentemot de olika styrketesterna mestadels en mycket svag icke signifikant korrelation.
Slutsats. I och med att det generellt inte framkom någon signifikant skillnad mellan de två förtesterna för de olika testerna talar resultaten för att endast ett förtest behöver utföras innan en träningsperiod som ska utvärderas. Dock fanns två undantag för männen och ett för kvinnorna bland de nyutvecklade styrketesterna med ökade vikter. Noterbart var att inga signifikanta skillnader framkom i styrketesterna mellan könen. Ett intressant fynd för denna grupp var att det vanligtvis inte framkom någon signifikant korrelation mellan det relativa konditionsvärdet gentemot styrketesterna, med något enstaka undantag. Det vore intressant att studera ett större antal friska fysiskt aktiva yngre vuxna för att få en större överblick för denna grupp.