Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka hur barn med ADHD blir diagnostiserade, samt om det är positivt för ett barn att få diagnosen ADHD.

Frågeställningar:

1. Hur tillförlitligt är bedömningsarbetet vid diagnostisering av ADHD från skolpsykologs synvinkel?
2. Vilka för- och nackdelar finns det för ett barn att få diagnosen ADHD?

 Metod

Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ ansats. Datainsamlingen har genomförts medhjälp av femdjupintervjuer med skolpsykologer från Stockholm. Undersamtliga intervjuer gjordes ljudupptagsom senare transkriberades.Det insamlade materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys för att strukturera upp och plocka ut de väsentligaste resultaten från intervjuerna.

Resultat:

Diagnostiseringen av ADHD verkar vara problematiskt, dels för att utredningarna kan skilja sig åt från psykolog till psykolog, ochdels för att ADHD är en diagnos som är svårdefinierad och kan variera från fall till fall. Det verkar finnas både fördelar och nackdelar med att få en diagnos. Fördelarna äratt eleven får en bättre självkänsla och att pedagoger kan anpassa sin undervisning på ett bättre sätt. De främsta nackdelarna kan vara att det sker stigmatisering på olika plan, där ADHD-problematiken förstärks. 

Slutsats

Risken att barn blir feldiagnostiserade finns, på grund av att det är ett bedömningsarbete som ser olika ut från fall till fall. Att få diagnosen ADHD kan ge eleven både positiva och negativa effekter. Till stor del beror det på hur skolan jobbar med elever. 

Aim

The purpose of the study is to examine how children with ADHD are diagnosed, and if it is positive for a child to be diagnosed with ADHD.

Questions:

1. How reliable is the assessment work in the diagnosis of ADHD by the school psychologist's point of view?

2. What advantages and disadvantages are there for a child to be diagnosed with ADHD?

Method

The study was conducted using a qualitative approach. Data collection was carried out by five interviews with school psychologists from Stockholm. All interviews were audio recorded and later transcribed. The collected material was analyzed by qualitative content analysis for structuring and pick out the most significant findings from the interviews.

Results

The diagnosis of ADHD appears to be problematic. One reason is that the investigations may differ from psychologist to psychologist.Another reason is that ADHD is a diagnosis that is difficult to define, and that may vary from case to case. There seem to be both disadvantages and advantages to getting a diagnosis. The benefits are mainly that students get a better sense of self, and to that teachers can adapt their teaching in a better way. The main disadvantages may be that there is stigma on different planes where ADHD problem is amplified.

Conclusion

There is a risk of children being diagnosed because it is the assessment work that varies from case to case. By getting diagnosed with ADHD, students receive both positive and negative effects. In large part, the outcome depends on how the school works with students.