Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilken betydelse den nationella kursplanen i ämnet idrott och hälsa har för lärarna. För att uppnå vårt syfte valde vi att utgå från följande frågeställningar: På vilket sätt följer lärarna i idrott och hälsa kursplanen i undervisningen? På vilket sätt använder sig lärarna av kursplanen i sin planering? Vilka är för- och nackdelarna med kursplanen enligt lärarna?

Metod

Vi valde att arbeta med en kvalitativ metod och vi genomförde fyra stycken fenomenologiska intervjuer med grundskolelärare i idrott och hälsa. Skolorna valdes utifrån ett specifikt område i närheten av Stockholm. Urvalet av lärare, två kvinnliga och två manliga, skedde slumpvis och vi bokade intervjuer med de fyra först tillgängliga. Intervjuutsagorna analyserades sedan med läroplansteori som teoretisk utgångspunkt.

Resultat

Tre av fyra av de intervjuade idrottslärarna ansåg att den nationella kursplanen i princip inte hade något inflytande på ämnet idrott och hälsa överhuvudtaget. De flesta av dem trodde inte heller att lärare i allmänhet följde den nationella kursplanen. Idrottslärarna såg både för- och nackdelar med kursplanen och de fördelar som framhölls var att lärarna kunde formulera sina egna lokala mål utifrån målen i den nationella kursplanen, att den nationella kursplanen gav lärarna utrymme för egna uppslag för att nå samma mål, utan att behöva göra saker likadant. De nackdelar som lärarna poängterade var att de fick styra en hel del av verksamheten själva, utan några konkreta direktiv och att den nationella kursplanen var diffus och otydlig. Detta hade till följd att det var komplicerat både för lärare och för elever att förstå den nationella kursplanens ändamål. Flera av respondenterna ansåg att i och med införandet av Lpo 94 så fanns det inte någon styrning över verksamheten, utan det var fritt fram att göra som man ville. Utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv framstår det som att nuvarande läro- och kursplan i ämnet idrott och hälsa, inte fungerar i form av styrning och kontroll. Styrning och kontroll, alltså de två processer som är de styrande grundbegreppen i varje läroplansteori.

Slutsats

Slutsatsen med denna uppsats är att idrottslärarna tyckte att den nationella kursplanen var diffus och att det fanns både för- och nackdelar med kursplanen. Samtliga respondenter uppgav att de ville ha en mer konkret kursplan. Tre av fyra av de intervjuade idrottslärarna ansåg att den nationella kursplanen i princip inte hade något inflytande på ämnet idrott och hälsa överhuvudtaget, det var snarare deras personliga bakgrund som påverkade dem när de skulle realisera sina undervisningsplaner.

Aim and questions at issue

The aim of this essay was to examine which significance the national syllabus for physical education has for the teachers. To achieve our aim we chose to start from the following questions at issue: In what way do the teachers follow the syllabus in the tuition? In what way do the teachers utilize the syllabus in their planning? Which are the advantages- and the disadvantages with the syllabus according to the teachers?

Method

We chose to work with a qualitative method and we implemented four phenomenological interviews with compulsory school teachers in physical education. The schools were chosen on the basis of one specific area in the nearness to Stockholm. The selection of teachers, two female and two male, come about at random and we booked interviews with the four first available. The interview statements were then analysed with curriculum theory as theoretical starting point.

Result

Three out of four interviewed physical education teachers thought that the national syllabus in principle did not have any influence on the physical education subject on the whole. Most of them did nor think that teachers in general were following the national syllabus. The physical education teachers saw both advantages- and disadvantages with the syllabus and the advantages which were pointed out were that the teachers could formulate their own local objective on the basis of the objective in the national syllabus, that the national syllabus gave the teachers space for own ideas to reach the same objective, without to do things in a similar way. The disadvantages that the teachers emphasized were that they got to govern quite a lot of the activity by them self, without any concrete directives and that the national syllabus was diffuse and indistinct. As a result of this it was complicated both for teachers and for students to understand the purpose of the national syllabus. Several of the respondents thought that with the introduction of curriculum Lpo 94 there was no ruling of the activity, owing to this it was in the open to do as one wanted. On the basis of a curriculum theoretical perspective it appears that the present curriculum and syllabus for physical education, does not work in the form of government and control. Government and control, consequently the two processes who are the basic ruling conceptions in every curriculum theory.

Conclusion

The conclusion of this essay is that the physical education teachers thought that the national syllabus was diffuse and that there were both advantages- and disadvantages with the syllabus. All respondents stated that they wanted a more concrete syllabus. Three out of four interviewed physical education teachers thought that the national syllabus in principle did not have any influence on the physical education subject on the whole, it was rather their personal background that influenced them when they where putting their tuition plans into effect.