Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Seniorers aktivitetsvanor och motivation till motion efter hälsoprojektdeltagande: en kvantitativ uppföljningsstudie
Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.
2013 (svensk)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
Abstract [sv]

Sammanfattning

Syfte Syftet har varit att undersöka om Gymnastik- och idrottshögskolans (GIH:s) tre månader långa hälsoprojekt på sikt hade effekt på seniordeltagarnas aktivitetsvanor. Därtill studerades seniorernas motivation till fysisk aktivitet vid uppföljningen tio månader efter projektets slut.

Metod GIH:s hälsoprojekt är ett stående inslag i hälsopedagogutbildningen vid GIH. Det omfattar ledarledd fysisk aktivitet, två gånger per vecka, under åtta veckor. Dessutom ingår individuella hälsotester och hälsosamtal före projektets start, och vid projektets slut. I denna studie gjordes en kvantitativ uppföljning av seniordeltagare tio månader efter projektets slut. De frågor som berörde fysisk aktivitet hämtades från GIH:s hälsoenkät och Socialstyrelsens aktivitetsenkät. De frågor som berörde motivation för motion utgjordes av SDT-skalorna MPAM-R (Frederick och Ryan 1997) och amotivationsskalan från BREQ-2 (Markland och Tobin 2004).  Det var 200 enkäter som skickades ut till seniorerna. Totalt 152 personer besvarade enkäten, varav 97 var kvinnor och 55 var män. Medelåldern för kvinnorna var 72,5 ± 6,0 (64-91) år och medelåldern för männen var 73,0 ± 5,0 (66-89) år. All databearbetning genomfördes i Statistica.

Resultat och diskussion Sammanfattningsvis var seniorernas aktivitetsnivå högre vid projektets slut, jämfört med hur aktivitetsnivån såg ut före projektet och vid uppföljningen, enligt frågor med fasta svarsalternativ. Detta betyder att de vanligen återgått till sina ursprungsvanor cirka ett år efter hälsoprojektet. Troligen var det främst den fysiska träningen som ökade under hälsoprojektet. För gruppen totalt sett fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan de tre olika skattningstillfällena avseende vardagsmotion. Antal timmar stillasittande följde samma mönster som den fysiska träningen, det vill säga att deltagarna var stillasittande färre timmar vid hälsoprojektets slut, jämfört med innan och vid uppföljningen. Seniorerna uppgav att deras främsta motivationsfaktorer för fysisk aktivitet var, i följande rangordning: hälsoskäl, glädjeskäl och utvecklingsskäl. Utseendeskäl och sociala skäl skattades relativt lågt. Lägst var amotivation. Resultaten från Socialstyrelsens aktivitetsenkät visade att fasta svarsalternativ skiljde sig från självskattade siffror, samt att vidare utvärderingar av enkäten behövs.  

Slutsats GIH:s tidsbegränsade intervention tycks inte räcka för att åstadkomma långsiktiga effekter på motionsvanor. Seniorernas motivationskombination som framträtt tyder på att de borde vara tillräckligt motiverade till att vara fysiskt aktiva, då motivationsmönstret liknar det som enligt tidigare forskning visat sig vara fördelaktigt. Förklaringen till varför de inte fortsatt verkar inte stå att finna i bristande motivation, utan snarare i tidsbegränsningen av själva projektet, eller andra omkringliggande faktorer. Det förefaller sig därför viktigt att göra hälsoprojektet till en kontinuerlig verksamhet, alternativt att förlänga durationen till mer än tre månader, för att se om det är det som krävs för att seniorerna ska bibehålla sin förhöjda grad av motion eller fysisk träning långsiktigt.

Resultaten av detta arbete är av betydelse, eftersom Socialstyrelsens aktivitetsenkät används fortlöpande inom vården för att registrera aktivitetsnivå.

Nyckelord: interventionsuppföljning, fysisk aktivitet, hälsotester, hälsosamtal, Self-determination Theory, enkätundersökning, äldre.

sted, utgiver, år, opplag, sider
2013.
Serie
Examensarbete ; 2013:12
Emneord [sv]
interventionsuppföljning, hälsosatsning, ledarledd fysisk aktivitet, hälsotester, MI-samtal, self-determination theory, enkätundersökning, äldre
HSV kategori
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:gih:diva-2962OAI: oai:DiVA.org:gih-2962DiVA, id: diva2:656228
Utdanningsprogram
Sports Science and Health Science
Veileder
Examiner
Tilgjengelig fra: 2013-10-15 Laget: 2013-10-15 Sist oppdatert: 2013-10-15bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

fulltext(876 kB)311 nedlastinger
Filinformasjon
Fil FULLTEXT02.pdfFilstørrelse 876 kBChecksum SHA-512
32f40b609cff08bbb13b33913fe0c519a0fed094ccbed073a4b8cb8f9fdb34702dfed6b87f4ee3bafe2cd0ad6b7d9fc6c67fdb2952ce576d624e551f391490fb
Type fulltextMimetype application/pdf

Søk i DiVA

Av forfatter/redaktør
Smedberg, Sofi
Av organisasjonen

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 311 nedlastinger
Antall nedlastinger er summen av alle nedlastinger av alle fulltekster. Det kan for eksempel være tidligere versjoner som er ikke lenger tilgjengelige

urn-nbn

Altmetric

urn-nbn
Totalt: 417 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf