Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Sammanfattning

Syfte och frågeställningar

Drygt en tredjedel av idrottslektionerna innehåller någon form av boll, enligt statistiken. Så behöver det inte vara på alla skolor men den generella statistiken säger det. Skolan som studien gjordes på är en av många skolor som har mycket bollspel på idrottsundervisningen. Syftet med den här undersökningen är att undersöka varför man använder bollspel till så stor del av idrottsundervisningen.

• Vad lär sig eleverna av bollspel?
• Vilka bollspel används mest under idrottsundervisningen?
• Vilka bollspel används minst under idrottsundervisningen?
• Vilka för- och nackdelar finns det med bollspel?

Metod

Det här är en kvalitativ undersökningsstudie med intervjuer som hjälp. Detta för att få så djupgående svar som möjligt. Intervjupersonerna valdes genom ett bekvämlighetsurval och bestod av två idrottslärare och fyra elever.

Resultat

Under skolans idrottslektioner använder man sig av flera olika bollspel på grund av att få elever att lära sig komplexa rörelser så som springa, kasta, fånga och hoppa. Det visar sig även vara bra för det sociala samspelet mellan olika individer. Elevernas samarbetsförmåga provas samt deras sida av att visa respekt för lagkamrater och motståndare. Det tas även upp vilka bollspel som används mest och minst.

Slutsats

Bollspel har länge varit en central del i idrottsundervisningen och kommer säkerligen vara länge framöver. De traditionella bollspelen som fotboll, handboll, basket och innebandy är fortfarande stora och står stadigt som de viktigaste bollspelen att lära ut till eleverna medan tennis och de mer kulturella spelen som lacrosse och softball inte alls slagit i genom i undervisningen. Dels för att intresset inte finns för dem men också för att flera olika ramfaktorer spelar in.