Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Sammanfattning

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien har varit att jämföra politikers och idrottslärares uppfattningar om betyg och bedömning i relation till ämnet idrott och hälsa. För att uppfylla syftet har vi undersökt vilka fördelar och nackdelar som finns med betyg, vilka utvecklingsområden som finns inom området betyg och bedömning, samt jämfört politikers motiv till och idrottslärares åsikter om betygsättning i tidiga åldrar.

Metod: Metoden som använts är kvalitativ i form av intervjuer. Två strategiska urval har genomförts för att finna de respondenter som ingått i studien. Urvalskriterier har bestått av att idrottslärarna skulle ha arbetat minst tre år på grundskola inom årskurserna sex till nio, och politikerna skulle tillhöra ett av allianspartierna och vara anslutna till utbildningsutskottet i riksdagen. Som teoretisk referensram har vi använt oss av Lindes läroplansteori samt utgått från Wrights handlingsteori med dess fyra bestämnings faktorer.

Resultat: De båda respondentgrupperna ser likartat på betygens fördelar. Betyg är studiemotiverande, ger en tydlig signal för stödinsatser, ett kvitto på kunskapsnivåer hos elever. Betyg möjliggör även urval till vidare studier. Betygens nackdelar som anges är betygstress samt svårigheter att få en likvärdig bedömning. Politikerna och idrottslärarna har som gemensamma utvecklingsområden tydligare styrdokument, fler betygssteg samt större samarbete mellan skolor. Politikerna nämner även lagstiftningar och utbildning, medan idrottslärarna nämner utvecklandet av skriftliga omdömen och kursplansförändringar.Politikernas motiv stämmer väl överens med idrottslärarnas åsikter om betyg i tidigare ålder. Både politikerna och idrottslärarna är överens om att den nya betygsreformen är ett steg i rätt riktning mot en förbättrad bedömning. Den gemensamma uppfattningen är också att betygsättning i tidigare åldrar är positivt för skolan och för ämnet idrott och hälsa

Slutsats: Med utgångspunkt tagen i Wrights handlingsteori framträder att betyg ses som den främsta metoden att bedöma elevers kunskaper i skolan. Skillnader som framkommit mellan politikernas och idrottslärarnas uppfattningar om betyg utgår ifrån att politikerna ser betyg som ett verktyg för den politiska styrningen av skolan, medan idrottslärarna uppfattar betyg som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen. Studiens slutsatser pekar på att det finns behov av en uppföljning av hur det nya betygssystemet lyckas bidra till både en rättvis urvalsprocess och ett ökat lärande hos elever.

Summary

Aim: The purpose of this study has been to compare the perceptions of politicians’ and physical education teachers’ of grading and assessment in relation to physical education and health. To fulfill this aim, we investigated the opportunities and constraints of grading, recent developments in the areas of grading and assessment. We also compared the ambitions of politicians´ and PE-teachers´ opinions on grading in younger ages in elementary schools.

Methods: The method used was qualitative and based on interviews. Two strategic selections have been used to find the respondents for the study. The criterias were that the PE-teachers should have worked at least three years in elementary school, grades six to nine and that the politicians should be members of one of the alliance parties and active in the government´s department of education. As theoretical frame Lindes’ curriculum model and Wrights’ action theory with its four determinants has been used.

Results: The two respondent group’s share opinions about the opportunities of grading including that they motivate studying, provide clear guidance for the need of supportive measures directed to students, accurately measure the level of achievement of pupils, and allow for the selection of pupils for further studies. Main disadvantages identified included increased stress and difficulties in obtaining equivalent grades. Politicians and PE-teachers alike mentioned the following areas in need of further development: more specific curricula, extended grade spans, and increased cooperation between schools. Politicians also mentioned legislation and further education, while PE-teachers mentioned normative assessment as written reviews and curriculum changes as potential development areas. The politicians and PE-teachers also believe that grading in younger ages is positive for elementary school and for physical education and health. However the PE-teachers mentioned the risk of increased stress among pupils, while the politicians did not mention any such negative factor.

Conclusion: In the analysis based on Wrights action theory it appears that grading is seen as the prime method currently available for assessing pupils’ knowledge in school. Both politicians and PE-teachers agreed on that the changes due to the new grading reform are necessary, and that this is a positive step towards improving the assessment procedure. The differences between politicians and PE-teachers are that the politicians refer to the grading procedure as an instrument for political control of the school, and the PE-teachers perceive it is as a pedagogical tool. Finally, the conclusions of the study point to the necessity of a following up of how the grading reform contributes both to a fair selection process and an increased learning amongst pupils.