Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syftet med studien var att beskriva kunskap om, erfarenheter av och inställning till skador och akuta knäskador samt förebyggande åtgärder som t.ex. Knäkontroll hos flickor i åldrarna 13 och 14 år som spelar fotboll på hög nivå. Frågeställningarna var:

·      Vilken kunskap har flickor i akademilag av skador och förebyggande åtgärder?

·      Vilken erfarenhet har flickor i akademilag av skador och förebyggande åtgärder?

·      Vilken inställning har flickor i akademilag till skador och förebyggande träning?

Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer valdes som tillvägagångssätt inför en manifest innehållsanalys av datamaterialet med deduktiv ansats. Tio flickor i 13 och 14 års åldern som spelade i akademilag i Stockholm valdes ut genom ändamålsenligt urval. De var sedan tidigare utan akuta knäskador och hade spelat fotboll i minst 4 år.

Resultat: Innehållsanalysen av intervjuerna resulterade i tre övergripande kategorier: 1) kunskap om skador och förebyggande träning, 2) erfarenhet av skador och förebyggande träning samt 3) inställning till skador och förebyggande träning. Dessa hade i sin tur fem eller sex subkategorier vardera. Spelarna hade 1) viss kunskap om knäskador och dess konsekvenser men saknade en bredare förståelse för vad förebyggande träning som Knäkontroll egentligen innefattar. Spelarna hade 2) erfarenhet av skador och förebyggande träning men upplevde osäkerhet i utförandet av Knäkontroll-övningar och att initiering av knäövningar skiljde sig åt mellan tränare. Spelarnas 3) inställning till skador präglades av acceptans och att det var en del av spelet, men även oro för vilka konsekvenser en skada skulle få både avseende idrottsidentiteten och det idrottsliga sammanhanget spelarna ingick i. Inställningen till förebyggande träning som Knäkontroll präglades av rutinmässigt utförande av övningar som inte var roliga att göra.

Konklusion: Resultaten i studien tyder på att unga kvinnliga fotbollsspelare på hög nivå har viss kunskap och erfarenhet vad gäller skador och förebyggande träning men saknar djupgående förståelse avseende innehållet och syftet med övningarna i konceptet Knäkontroll. Inställningen hos spelarna till skador präglas av acceptans och inställningen till förebyggande träning av ett plikttroget utförande utan större engagemang. En praktisk implikation vore att mer utförligt utbilda spelarna i hur övningarna utförs och dess speltekniska effekter.

Aim

The aim of this study was to explore the knowledge, experience and attitude regarding injuries and Injury prevention exercise program (IPEP), e.g. Knee Control in girls playingfootball at high-level for their age group. The research questions were:

• What knowledge do girls in high-level football teams have regarding injuries and IPEPs?

• What experience do girls in high-level football teams have regarding injuries and IPEPs?

• What is the attitude among girls in high-level football teams to injuries and IPEPs?

Method

A qualitative research design using semi structured interviews was chosen as the basis for amanifest content analysis approach. Ten girls aged 13 and 14 years old were purposivelyselected among high-level football teams in Stockholm. They had no earlier personal experience of a severe injury and had been playing football for at least 4 years.

Results

The manifest content analysis resulted in three main categories: 1) knowledge regardinginjuries and IPEPs, 2) experience regarding injuries and IPEPs and 3) attitudes to injuries and IPEPs. These main categories had five or six sub categories each. The girls had 1) someknowledge about knee injuries and their consequences but lacked a wider understanding of the concept Knee Control. The girls had 2) experiences of minor injuries and IPEPs but expressed an uncertainty regarding the execution of the exercises and were dependent on their coaches on how the IPEPs were conducted. 3) The attitude among the girls was described as an acceptance of injuries being part of the game. However, there was a concern how a severe knee injury could affect their image as an athlete as well as the sport context they belonged to. IPEPs was considered a necessary but boring routine they conducted without any enthusiasm.

Conclusion

The results indicate that girls playing football in high-level teams have a reasonable level of knowledge and experience of injuries and IPEPs but lack a deeper understanding of the content and aspects of the IPEP Knee Control. There is an accepting attitude regarding injuries. The IPEP Knee Control is looked upon as a routine they do conscientiously without any enthusiasm. These findings suggest a more thorough presentation of IPEPs with the players.