Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar 

Syftet med denna studie var att undersöka upplevelser hos vårdnadshavare som har barn i åldrarna 2-17 år med övervikt eller fetma som i övrigt är friska. Frågeställningarna var följande: 1) Vilka strategier har vårdnadshavarna för att jobba med sitt/sina barns vikt? 2) Hur upplever vårdnadshavarna sitt/sina barns psykiska mående kopplat till dess vikt? 3) På vilka sätt kan politiker och barnhälsovården/skolhälsovården hjälpa familjer att främja hälsa? 4) Hur upplever vårdnadshavarna att familj och vänner ser på barnets/barnens vikt?

Metod 

Studien genomfördes i form av kvalitativa semi-strukturerade intervjuer. En intervjuguide arbetades fram och fyra pilotintervjuer genomfördes. Deltagare rekryterades via sociala medier, internetforum och uppsatta lappar på barnavårdscentraler och överviktsenheter. Intervjuerna transkriberades och bearbetades i en induktiv manifest innehållsanalys där meningsbärande enheter plockades ut och sedan kondenserades, kodades och delades in i subkategorier och kategorier. 

Resultat 

Totalt genomfördes intervjuer med fem deltagare. Analysen resulterade i sju subkategorier som grupperades in i de två kategorierna Nationellt och regionalt ansvar för hälsa och Individens tankar och förutsättningar för en hälsosam livsstil. Vårdnadshavarna hade strategier gällande kost och fysisk aktivitet för att hantera barnens övervikt. Samhällets förbättringsmöjligheter sågs i form av utökad information från barnavårdscentraler, fler gratisaktiviteter och bättre utbud av hälsosam mat. Vikten verkade inte påverka barnens allmänna mående, men snäva kroppsideal sågs som problematiskt och flera barn eftersträvade en muskulös kropp. Flera vårdnadshavare upplevde bristfälligt stöd från släktingar kring förhållningsregler gällande sötsaker.

Slutsats

Denna studie lyfter vårdnadshavarnas perspektiv för att belysa upplevda utmaningar och utvecklingsområden. De önskade framförallt bättre strukturer i samhället för att underlätta för en hälsosam livsstil samt stöd och förståelse från vänner och familj. Kommande studier bör undersöka familjer till barn med fetma och låg socioekonomisk status.