Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien var att undersöka hur psykisk hälsa framställs i läromedel som används i den svenska gymnasieskolan. Detta analyserades utifrån ett salutogent och patogent perspektiv.

- Hur mycket skrivs om psykisk hälsa i de olika läroböckerna?

- Vad definieras som psykisk hälsa enligt läroböckerna, och beskrivs detta på ett salutogent eller patogent sätt?

- Hur framställs psykisk hälsa i läroböckerna utifrån ett salutogent och patogent perspektiv? 

Metod

Metoden var en innehållsanalys och analyserade läroböcker i de fyra gymnasieämnena specialidrott, hälsopedagogik, psykologi och idrott och hälsa. Till den första frågeställningen användes en kvantitativ metod där andelen sidor som berörde psykisk hälsa räknades.

Resultat

Analysen visade att läroböckerna i idrott och hälsa och specialidrott nämnde psykisk hälsa på nio respektive elva procent av böckernas sidor medan läroböckerna för hälsopedagogik och psykologi berörde ämnet på 31 respektive 35 procent av sidorna. Samtliga läroböcker definierade psykisk hälsa som något som handlar om hur vi mår i huvudet och tankarna. Självförtroende, självbild och självkänsla togs upp som viktiga faktorer för den psykiska hälsan. Främst berördes stress, sömnsvårigheter, oro, ångest, depression och ätstörningar. Det kunde konstateras att alla fyra läroböcker använde sig av båda perspektiven men i olika utsträckning. Psykologiboken var övervägande patogen medan övriga var mer salutogena.

Slutsats

Utrymmet som psykisk hälsa fick och sättet psykisk hälsa framställdes på i de olika ämnenas läroböcker skiljde sig åt i relativt hög grad. Något som var gemensamt för böckerna var dock att både ett salutogent och patogent perspektiv användes och att mycket fokus låg på psykisk ohälsa snarare än psykisk hälsa. Samtliga böcker beskrev psykisk hälsa som ett växande folkhälsoproblem.

Aim

The aim of this study was to examine how mental health is portrayed in textbooks used in Swedish high schools. This was analysed from a salutogenic and pathogenic perspective.

- How much is written about mental health in the different textbooks?

- What is defined as mental health according to the textbooks, and is this described in a salutogenic or pathogenic way?

- How is mental health portrayed in the textbooks, from a salutogenic and pathogenic perspective? 

Method

The method was a content analysis and analysed textbooks from the four high school subjects advanced sports, health pedagogy, psychology and physical education (and health). For the first question, a quantitative method where the percentage of pages concerning mental health were counted, was used.

Results

The analysis showed that the textbooks for physical education (and health) and advanced sports mentioned mental health on nine percent and eleven percent of pages respectively while the textbooks for health pedagogy and psychology mentioned it on 31 percent and 35 percent of pages respectively. All of the textbooks defined mental health as something that concerns the mind and thoughts. Self confidence, self image and self esteem were brought up as important aspects of mental health. Primarily stress, sleeping issues, anxiety, depression and eating disorders were mentioned. It was concluded that all four textbooks used both perspectives but in differing amounts. The psychology book was mainly pathogenic and the others were more salutogenic.

Conclusions

The space that mental health was given and the way it was portrayed in the different textbooks differed to a relatively high degree. Something that was common for the books was that both a salutogenic and a pathogenic perspective were used and that much focus was on mental illness rather than mental health. All of the books described mental health as a growing public health issue.