Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan motorisk utveckling och inlärning hos barn i skolår 2 ur ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv.

• Vad finns det för samband mellan motoriska svårigheter och inlärning?

• Vad finns det för samband mellan motoriskt välutvecklade barn och inlärnings- förmåga?

• Vad finns det för koppling mellan barns motoriska färdighet, självförtroende och inlärning?

Metod

I studien deltog 34 elever, uppdelade på två skolklasser i skolår 2. Barnen genomförde en motorikbana, baserad på motoriska baskunskaper, där de observerades och deras resultat noterades. Detta tillsammans med barnens läsutvecklingsresultat, sammanställdes och bearbetades i Excel och SPSS, signifikansnivån sattes till p<0,05. Dessutom genomfördes intervjuer med två lärare. Intervjuerna sammanställdes och tolkades med hjälp av teori och forskning.

Resultat

Utifrån motoriktest och läsutvecklingsschema kan inte något samband mellan motorik och inlärning ses. Den kvalitativa delen av undersökningen visade att de intervjuade lärarna tror att det finns ett samband både indirekt psykologiskt och direkt fysiologiskt. Det indirekta sambandet innefattar självförtroendets betydelse.

Slutsats

Trots den kvantitativa studiens resultat menar vi att det finns ett samband mellan motorik och inlärning. Detta får stöd av den tidigare forskningen samt vår kvalitativa undersökning. Fysisk aktivitet, alltså god motorik, leder till förbättrat självförtroende, vilket i sin tur underlättar inlärningen och kan även ge gott självförtroende.