Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar

Syftet var att undersöka frekvensstegen som träningsmetod för fotbollsspelare i avsikt att öka snabbhet i vändningar och agility då dessa förmågor är mycket viktiga för en spelare under en fotbollsmatch.

Frågeställningar:

1. Ökar träning med frekvensstege spelarnas agility?
2. Förbättrar träning med frekvensstege spelarnas förmåga att ändra riktning i hög hastighet?

Metod

För att besvara frågeställningarna valdes en experimentell, kvantitativ studie med Test-Retest som insamlingsmetod. I studien deltog både en försöksgrupp och en kontrollgrupp. Försöksgruppen var ett damfotbollslag, ålder 18.8±1.9  år och de var 12 deltagare. Kontrollgruppen var ett damfotbollslag, ålder 17.8±0.8 och var 6 deltagare.

Undersökningen pågick under 7 veckor och vid totalt 12 tillfällen. Spelarna undersöktes två gånger i T-drill, Pro Shuttle och Z-drill. Vecka 1 var förtesterna (Test). Vecka 2-6 pågick träningen med frekvensstegar, två tillfällen per vecka och 30 minuter per tillfälle (totalt 9 tillfällen och 4,5 timmars träning). Vecka 7 utfördes det andra testtillfället (Retest).

Resultat

Ingen skillnad fanns mellan grupperna gällande varken agility eller vändnignar i hög hastighet. Gällande agility så förbättrades båda grupperna i Pro Shuttle (-0,234 ±0,194 sek) samt försämrades i Z-drill (0,518±0,393 sek), p<0,000. Båda grupperna förbättrades även i T-drill (-0,49±0,448 sek), p<0.000.  En analys med ANOVA RM visar att grupperna inte skiljdes åt gällande förändring i agility eller vädningar (p<0,451-0,972).

Slutsats

Studien pekar på att frekvensstegen leder inte till några signifikanta ökningar i agility men tyder också på att de inte hämmar utvecklingen. Därmed kan stegarna vara en del av ett träningsprogram för fotbollsspelare för att eventuellt förbättra andra områden av prestation.

Aim

The aim is to evaluate agility ladders as a method for soccer players to increase change of direction-skill and agility, as these skills are very important for a player during a game.

Specific aims:

1. Will agility ladder training increase the players’ agility?
2. Will training with agility ladders improve the players’ ability to change direction at high speed?

Method

An experimental and quantitative study model was chosen, collecting results through Test-Retest measurements. A trial group and a control group took part in the study. The trial group consisted of a women’s soccer team, age 18.8±1.9, with 12 participants. The control group consisted of a women’s soccer team, age 17.8±0.8, with 6 participants.

The study lasted 7 weeks and on 12 occasions. The players were tested twice in the T-drill, Pro Shuttle and Z-drill.  In week 1 the first tests were conducted. Through the following five weeks the training took place, thirty minutes - two times a week (a total of 9 workouts and 4,5 hours of training). The final tests were conducted during the seventh week.

Results

No difference was found between the groups in the T-drill (change of direction), Z-drill or Pro Shuttle (agility). Both groups improved in the T-drill (-0.49 ± 0.448 sec) and the Pro Shuttle (-0.234 ± 0.194 sec) and deteriorated in the Z-drill (0.518 ± 0.393 sec), p <0.000. Analysis of the results, using ANOVA RM, shows that the groups do not differ regarding change in agility (p<0,451-0,972).

Conclusions

The study indicates that the agility ladders do not produce significant increases in agility, but also suggest that they do not hamper development. This allows agility ladders to be part of a training program for soccer players to possibly improve other areas of performance.