Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien var att undersöka hur idrottslärare inkluderar elever med funktionshinder i sin undervisning utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Jag har även lagt fokus på Aaron Antonovskys begrepp KASAM – känslan av sammanhang – för att kunna bredda min förståelse för en idrottslärares tankar kring sin undervisning. Jag vill lyfta fram idrottslärarens röst och känsla i att undervisa olika elever med olika funktionshinder. Studien utgår från frågeställningen;

Vilka faktorer möjliggör för en inkluderande undervisning för elever med funktionshinder i ämnet idrott och hälsa?

Metod

Studien bestod av sex stycken kvalitativa djupintervjuer med idrottslärare som undervisar elever i olika åldrar samt på olika skolor. De kvalitativa intervjuerna gav möjligheten att undersöka området på djupet och ge en beskrivande bild. Idrottslärarna intervjuades enskilt samt på avskild plats, under en vecka. Alla idrottslärare har någon elev i sin undervisning som har någon form av funktionshinder. Genom personlig kontakt med vfu-personal samt gamla klasskamrater som nu är behöriga idrottslärare skedde ett urval av respondenterna. Intervjuerna följde en intervjuguide och tog ca 30-45 min där samtliga intervjuer spelades in med en bandspelare.

Resultat

Resultatet visar att idrottslärarnas tankar om en inkluderande undervisning med elever med funktionshinder framförallt är positiva. Samtliga lärare anpassar alltid sina lektioner utefter elevernas förutsättningar då skolan är "en skola för alla" där alla elever har rätt till utbildning. På detta sätt får eleven känna sig delaktig i idrottsundervisningen vilket kan leda till en känsla av sammanhang och eleven stärks i sin utveckling. I dessa sammanhang är det av stor vikt med en "elev-lärare"-kontakt samt en "elev-elev"-kontakt. En inkludering kan dock raseras då klasserna i dagens skola blir allt större och det resulterar i att idrottsläraren ej har tid till att hjälpa de elever som har någon form av funktionshinder. En inkludering främjar dock elevens sätt att lära genom exempelvis imitation.

Slutsats

Idrottslärarna i studien har i det stora hela en positiv attityd till en inkludering i undervisningen av ämnet idrott och hälsa och trivs med sin roll som utbildare. Eleverna lär sig genom interaktion och i samspel med andra elever. Människor lär sig av varandra och detta är något som inte bör förkastas vad gäller att inkludera elever med olika funktionshinder i den stora klassen i idrottsundervisningen. Att få kunskap och material när elever med funktionshinder väl infinner sig på en idrottslektion är av vikt för att förutsättningarna för att nå syftet med idrottsläraryrket samt elevers rätt till utbildning, ska lyckas.