Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Bakgrund

Löpning på rullband/löpband har blivit en allt vanligare ingrediens vid träning på nordliga breddgrader. Rullbandet är också en viktig ergometer som möjliggör att fysiskt arbete kan mätas under standardiserade former. Ett prestationstest som ofta utförs på löpband är ett så kallat laktattröskeltest. Testet går ut på att finna den brytpunkt när laktatproduktionen överträffar förmågan att omsätta eller transportera bort bildad laktat, det vill säga den högsta konstanta hastighet som kan löpas utan att laktatet hastigt ackumuleras i blodet. Om ett sådant test skall kunna användas till att förutse sin tävlingsfart, eller för att hitta rätt hastighet för så kallad tröskelträning, förutsätts det att löpbandslöpning och löpning på fast underlag är likvärdigt. Syftet med denna studie var att jämföra löpbandslöpning och löpning på fast underlag, avseende blodlaktat (Hla), hjärtfrekvens (HF) och skattat ansträngning (RPE), med utgångspunkt från ett laktattröskeltest utfört på löpband. Finns det skillnader i löpning på ett rullband jämfört med löpning på ett fast underlag (banlöpning)?

Metod

Nio frivilliga försökspersoner, sju män och två kvinnor (20-39 år, m=26,8, SD=6,6), som alla var mycket vana löpare med gedigen träningsbakgrund, genomförde först ett laktattröskeltest på löpband. Med utgångspunkt från den individuella laktattröskelhastigheten (12,5-19,5 km/h, m=17,05, SD=2,15) genomfördes därefter två identiska träningspass (5x1000m, med 60 sek vila) i tröskelfart, på fast underlag (200m inomhusbana), respektive på löpband. Halva försöksgruppen genomförde passet först på löpband, och vice versa. Laktatprov togs efter varje enskild intervall och hjärtfrekvensen registrerades kontinuerligt var femte sekund. Ansträngningen i benmuskulatur, samt centralt i andningen, skattades med hjälp av Borgskalan (RPE) omedelbart efter varje avslutad 1000m-intervall.

Resultat och slutsats

Studien visade på signifikanta skillnader i blodlaktat och hjärtfrekvens mellan de båda underlagen. Den metaboliska belastningen på fast underlag var betydligt större. Inga statistiskt säkerställda skillnader kunde dock upptäckas avseende RPE. Försiktighet bör vidtas vid överförandet av resultat som erhållits vid tester på löpband till löpning på fast underlag. Om träningens intensitet styrs med utgångspunkt från utfallet av ett tröskeltest utfört på löpband, bör hänsyn tas till att den metaboliska belastningen är större på fast underlag. Detta är särskilt viktigt om träning eller tävling avses bedrivas på en belastning nära laktattröskeln men utan att överstiga denna.

Background

Treadmill running has become an increasingly popular substitute for training purposes, especially in northern degrees of latitude (due to bad weather conditions during the winter). The treadmill is also an important ergometer for estimating performance and testing in a controlled environment. A blood lactate accumulation test is a test predominately executed on a treadmill. Such a test is performed to establish the speed (velocity) at the point where blood lactate production exceeds the ability of lactate clearance, or a maximum lactate steady state. In order to use such a test to predict race speed, or to find a correct pace for threshold training purposes, it is assumed that running on a treadmill and track is equivalent. Starting from a blood lactate accumulation test executed on a treadmill, the aims of this study were to compare treadmill and track running, with attention to heart rate (HF), blood lactate (Hla) and rated perceived exertion (RPE). Are there any differences in treadmill and track running?

Methodology

A total of nine runners (7 males and 2 females) participated voluntarily in the study. The subjects were all very experienced and well-trained runners (Age: 20-39 yrs., m=26.8, SD=6.6). Initially each subject accomplished a blood lactate accumulation test on a treadmill. The individual speed (12.5-19.5 km/h, m=17.05, SD=2.15), corresponding to the anaerobic threshold of each runner, respectively, was used as the starting point. Secondly, two identical training sessions (5x1000m, with 60-sec rest) were accomplished by each subject, both on the track (200m, indoor), and on a treadmill. Half the group of subjects carried out the first session on the track, and vice verse. Immediately after each 1000m-run, lactate in blood was sampled and the exertion in legs and breathing were rated, following the RPE/Borg-scale. The HF was recorded continuously every 5-seconds, throughout the sessions.

Results and conclusion

The results of the study indicate significant differences in Hla and HF. The metabolic stress was significantly higher on the track. However, no statistically significant differences were found regarding RPE. The study concludes that testing performed on a treadmill cannot perfectly be reproduced on the track. Any monitoring of training intensity on a track, based on results from blood lactate accumulation testing on a treadmill, should be carried out with caution. The athlete and coach should be aware that the metabolic stress is higher on track compared to treadmill running. This knowledge is particularly valuable for any athlete who aims to train, or compete, at levels close to the anaerobic threshold, but without running any risk of exceeding the lactate steady state.