Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar

Syftet har varit att undersöka lärares förställningar om och arbete med friluftsliv i skolämnet idrott och hälsa.

• Vad är friluftsliv för idrottslärarna?
• Hur bedrivs undervisningen i friluftsliv?
• Hur uppfattar lärare i idrott och hälsa elevernas kunskapsnivå i friluftsliv?
• Vad ska eleverna lära sig och vad ska betygsättas?

Metod

Metoden som användes var kvalitativ och i form av semistrukturerade intervjuer. I intervjuerna deltog en kvinnlig och fem manliga idrottslärare verksamma på högstadieskolor i Stockholm. Urvalet skedde genom ett slumpmässigt urval utifrån ett mailutskick till 27 högstadieskolor. Som teoretisk referensram har läroplansteori och de tre arenorna formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan använts för att analysera och diskutera studiens resultat.

Resultat

Lärarna anger att friluftsliv är något som sker ute i naturen och det som karakteriserar friluftsliv är att det ska främja naturupplevelser och välbefinnande. Lärarna i studien arbetar med undervisning i friluftsliv på flera sätt och med många olika aktiviteter: vandringar, allemansrätt, övernattning, skridskoåkning, orientering m.m. Omfattningen av antalet friluftsdagar är minst en per år och i enstaka fall upp till sex dagar per år. Lärarna uppfattar elevernas kunskapsnivå som väldigt olika, bl.a. beroende på var skolan ligger geografiskt och föräldrars påverkan. Betygsbedömningen sker utifrån elevernas förmåga att samarbeta, planera, genomföra och värdera sina insatser i friluftsliv samt förmåga till samarbete och att ta ansvar. I utsagorna framkommer ingen tveksamhet kring vad kunskapskraven innebär och/eller vad som ska bedömas inom området friluftsliv och utevistelse.

Slutsats

Lärarna i studien är överlag positiva till att undervisa i friluftsliv, och uppfattar inte svårigheter med att överföra den givna kunskapen på formuleringsarenan till realiseringsarenan. På transformeringsarenan görs överväganden kring vilken typ av aktiviteter som är möjliga att genomföra och vilken typ av samordning som behöver ske (eller inte) mellan lärare och ämnen.  I denna studie framgår att lärarna söker och hittar stöd i styrdokumenten för planering, genomförande och betygsättning av elevernas kunskaper.

Aim

The aim has been to investigate teachers' ideas about and work with outdoor life in the school subject sport and health.

• What is outdoor life for PE teachers?
• How is teaching in outdoor life conducted?
• How do teachers in sport and health perceive the students' level of knowledge in outdoor life?
• What should the students learn and what should be assessed?

Method

The method used was qualitative and in the form of semi-structured interviews. In the interviews, a female and five male physical education teachers participated Stockholm. The selection was made through a randomly made selection by mailing to 27 secondary schools. As a theoretical frame of reference, curriculum theory and the three arenas: formulation, transformation and realization have been used to analyze and discuss the study's results. 

Results

The teachers state that outdoor life is something that takes place in nature and what characterizes outdoor life is that it promotes nature experiences and well-being. The teachers in the study work with teaching in outdoor life in several ways and with many different activities: walks, public access, overnight accommodation, ice skating, orientation etc. The scope of the number of outdoor days is at least one per year and in some cases up to six days per year. The teachers perceive the students' level of knowledge as very different, among other things it depends on where the school is geographically placed and parents' influence. The assessment is based on the students' ability to collaborate, plan, implement and evaluate their efforts in outdoor life as well as the ability to cooperate and to take responsibility. According to the teacher’s answers, there is no doubt as to what the knowledge requirements entail and / or what is to be assessed in the area of ​​outdoor life and outdoor living. 

Conclusions

The teachers in the study are generally positive to teaching outdoor life, and do not perceive difficulties in transferring the given knowledge on the formulation arena to the realization arena. In the transformation arena, consideration is given to what type of activities are possible to implement, and what type of coordination needs to take place (or not) between teachers and subjects. In contrast to other studies, this shows that the teachers seek and find support in the steering documents for the planning, implementation and assessment of the students' knowledge.