Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka några idrottslärares tolkning av den nationella kursplanen för idrott och hälsa och hur denna tar sig i uttryck genom LPP. Studien utgår från nedanstående frågeställningar

1. Vad innehåller en LPP?

2. Hur skiljer sig LPP från den nationella kursplanen?

Metod I studien har vi utgått från en kvalitativ textanalys ifrån tio olika LPP, med hjälp av Googles-sökmotor har vi sökt på ”pedagogisk planering åk 7-9 idrott och hälsa” för att få tillgång till det material som skall analyseras. Studien utgick ifrån de tio första LPP som dök upp i resultatet från sökningen.

Resultat Genom analys av LPP har det visat sig att idrottsläraren har olika stora möjligheter att fritt formulera en egen LPP som inte alls behöver vara identisk med den nationella kursplanen. En tolkning vid arbetet med LPP, är att se det som ett uttryck eller försök till att förändra skolans styrning av ämnet. Överlag tolkas det som att lärare runt om i Sverige har använt sig av LPP för att förenkla och förtydliga ämnets mål. Genom att ha skrivit en LPP fick lärarna en annan typ av ansvar då de inte bara följde kursplanen utan även tolkade den på ett eget sätt. En LPP kunde vara nästan ”identisk” som den nationella kursplanen, men även ha fria tolkningar av kursplanen. Detta berodde på hur långt utanför ramarna läraren valde att gå.

Slutsats Utifrån resultatet av studien kan det sammanfattas att det varierar väldigt mycket hur skolornas LPP ser ut. Generellt sett är det svårt att få fram ett tydligt svar för hur det ser ut i hela landet. Detta beror på att den insamlade data från nätet var väldigt begränsad och i liten omfattning. Det kan tolkas att Skolverket inte uppmanar lärarna att skriva LPP då det inte förekommer på deras hemsida överhuvudtaget.