Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Publications (10 of 175) Show all publications
Schantz, P. (2019). Are health effects of cycling underestimated due to inaccurate estimates of the physical activity?. In: : . Paper presented at The 10th HEPA Europé Conference on Health Enhancing Physical Activity, University of Southern Denmark, Odense, Denmark, August 28-30, 2019.
Open this publication in new window or tab >>Are health effects of cycling underestimated due to inaccurate estimates of the physical activity?
2019 (English)Conference paper, Oral presentation only (Other academic)
Abstract [en]

The enclosure is a summary of my perspectives as Discussant at the symposium: “Cycling and health in Europe and beyond – explaining and updating the evidence base” at the 10th HEPA Europe Health Enhancing Physical Activity Europe Conference at Southern University of Denmark in Odense, Denmark, August 28-30, 2019. Contributors to the symposium were Drs Adrian Bauman, Sylvia Titze, Niamph Murphy and Pekka Oja.

Keywords
cycling, health, methodology, frequency, duration, intensity, self-reports, objective measures, accelerometry
National Category
Medical and Health Sciences
Research subject
Medicine/Technology
Identifiers
urn:nbn:se:gih:diva-5837 (URN)
Conference
The 10th HEPA Europé Conference on Health Enhancing Physical Activity, University of Southern Denmark, Odense, Denmark, August 28-30, 2019
Projects
FAAP
Funder
Swedish Transport Administration, 2017/63917-6522
Available from: 2019-09-17 Created: 2019-09-17 Last updated: 2019-09-25Bibliographically approved
Blomstrand, E. & Schantz, P. (2019). Berit Sjöberg: 1939-2018. Stockholm
Open this publication in new window or tab >>Berit Sjöberg: 1939-2018
2019 (Swedish)Other (Other (popular science, discussion, etc.))
Place, publisher, year, pages
Stockholm: , 2019. p. 1
Keywords
muskelfysiologi, muskelbiokemi, muskelfibrer, träning, Fysiologiska institutionen, Kungl. Gymnastiska Centralinstitutet, Gymnastik- och idrottshögskolan, Karolinska Institutet, Bengt Saltin, Stig Strand, Ingemar Stenmark
National Category
Medical and Health Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:gih:diva-5681 (URN)
Available from: 2019-03-27 Created: 2019-03-27 Last updated: 2019-03-29Bibliographically approved
Schantz, P. (2019). Cykelhastighetens betydelse i nyttoanalyser: Mäns och kvinnors cykelhastigheter är högre vid längre avstånd. In: : . Paper presented at Transportforum 2019, 9-10 januari, Linköping.
Open this publication in new window or tab >>Cykelhastighetens betydelse i nyttoanalyser: Mäns och kvinnors cykelhastigheter är högre vid längre avstånd
2019 (Swedish)Conference paper, Oral presentation only (Other academic)
Abstract [sv]

Bakgrund

Avstånd, tid och hastighet vid cykling är viktiga ingångsvärden i hälsoekonomiska värderingar, epidemiologiska studier, trafikmodellering och -planering för cykling. Det är därför viktigt att kunna ange så korrekta värden på dem som möjligt. För det krävs studier av samband mellan dessa variabler, och vilka faktorer i övrigt det är som bestämmer hastigheten vid cykling.

Metodik

För detta ändamål har en explorativ studiemodell nyttjats. Empiri från 1661 manliga och kvinnliga cykelpendlare i Stor-Stockholm har använts. Deltagarna svarade på enkäter och ritade in sina färdvägar på kartor. Färdvägsavstånden mättes sedan med en kriteriemetod. Var färdvägarna gick har bestämts i förhållande till Stor-Stockholms innerstad och förorter. Självrapporterade data på hur lång tid cykelturen till arbetet tog, ålder, kön, vikt och längd har nyttjats. Multipel regression har använts.

Resultat

Stora variationer i cykelhastigheter vid färd till arbetet noterades. Men genom de multipla regressionsanalyserna kunde visas att 56 % av dessa variationer kan förklaras av variationer i ett relativt litet antal variabler. Intressant nog ökade cykelhastigheten ju längre färdvägsavståndet var. Vidare hade män en högre cykelhastighet än kvinnor, men den sjönk med stigande ålder för både män och kvinnor. De som hade en högre kroppsvikter hade högre cykelhastigheter, förutsatt att den högre kroppsvikten inte berodde på högre BMI, och därmed sannolikt mer av fetma. Då sjönk istället cykelhastigheten. Vidare var den högre bland dem som cyklade i ytterstadens förorter än bland dem som cyklade i innerstaden. Studien visade även att de allra flesta som anger sin färdtid i hela minuter och med multiplar av siffran 5 (alltså 5, 10, 15, 20 min, osv.) systematiskt överskattar den tid som det tar för dem att komma till arbetet. Därmed sjunker också deras beräknade cykelhastigheter. Dessa olika faktorers absoluta och relativa betydelse för cykelhastigheten kommer att presenteras vid föredraget.

Konklusion

För första gången någonsin redovisas hur ett antal centrala variabler, både enskilt och sammantaget, påverkar cykelhastigheterna för män respektive kvinnor. Därmed finns nu en klart bättre grund för att cyklingens hastigheter ska kunna beskrivas med mer realistiska värden i hälsoekonomiska värderingar, epidemiologiska studier, trafikmodellering och -planering.

Keywords
avstånd, tid, hastighet, kön, ålder, cykling, arbetspendling, miljö
National Category
Medical and Health Sciences
Research subject
Social Sciences/Humanities
Identifiers
urn:nbn:se:gih:diva-5514 (URN)
Conference
Transportforum 2019, 9-10 januari, Linköping
Projects
FAAP
Funder
Forte, Swedish Research Council for Health, Working Life and Welfare, 2012-1296Swedish Transport Administration, 2017/63917-6522
Available from: 2018-12-26 Created: 2018-12-26 Last updated: 2019-01-15Bibliographically approved
Wahlgren, L. & Schantz, P. (2019). Grönska och skönhet ökar cyklisters upplevelse av trygghet i trafikmiljön. In: : . Paper presented at Transportforum 2019, 9-10 januari, Linköping.
Open this publication in new window or tab >>Grönska och skönhet ökar cyklisters upplevelse av trygghet i trafikmiljön
2019 (Swedish)Conference paper, Oral presentation only (Other academic)
Abstract [sv]

Bakgrund

Regelbunden fysisk aktivitet har positiva hälsoeffekter, och många vill vara fysiskt aktiva, men uppfattar olika hinder för det. Aktiv arbetspendling är en intressant möjlighet i detta sammanhang, då den är tidseffektiv, och avstånden mellan bostad och arbete ofta är lämpliga. Därför är det mycket angeläget att färdvägsmiljöer underlättar cykling, och studier av dem är viktiga för att förstå hur olika miljöfaktorer verkar. Upplevelser av otrygghet i trafikmiljön hindrar cykling. Syftet med denna studie var därför att mäta sambandet mellan upplevelser av trafikmiljön som otrygg eller trygg för cykelpendling, och upplevelser av olika miljöfaktorer i samma färdvägsmiljöer.

Metod

797 arbetspendlande cyklister (47 ± 11 år, 40 % män) rekryterades via annonser, och data från deras upplevelser av sina självvalda färdvägsmiljöer i Stor-Stockholms innerstad har nyttjats. För att mäta det användes The Active Commuting Route Environment Scale (ACRES), som har utvecklats vid GIH. ACRES innehåller utfallsvariabeln ”otrygga eller trygga trafikmiljöer” och ett antal miljöprediktorer, såsom avgaser, hastigheter hos motorfordon, trängsel bland cyklister, grönska och antal rödljus. ACRES har visat god kriterierelaterad validitet och rimlig reproducerbarhet. För att analysera sambanden mellan utfallsvariabeln otrygg eller trygg trafikmiljö och olika miljöprediktorer samt bakgrundsfaktorerna kön, ålder, utbildnings- och inkomstnivå, användes regressionsanalyser. I utfallsvariabeln otrygg eller trygg trafikmiljö (y) står skattningen 1 för mycket otrygg och 15 för mycket trygg. Miljövariablerna (x) skattades på motsvarande sätt med 15-gradiga skalor, utom variabeln ”andel cykelbana/cykelfält/cykelväg”, som har en 11-gradig skala.

Resultat

Resultaten visar att cirka 40 procent av skillnaden hos utfallsvariabeln otrygg eller trygg trafikmiljö (y) förklaras av de olika prediktorerna (x). Regressionsekvationen var: y = 12,05 - (0,25 x trängsel i blandtrafik) - (0,18 x färdvägens dragning) + (0,14 x grönska) - (0,14 x hastigheter hos motorfordon) - (0,13 x konflikter) + (0,11 x andel cykelbana/cykelfält/cykelväg) + (0,10 x fulhet eller skönhet) + (0,07 x backighet)(alla p-värden ≤ 0,017).

Slutsatser

Oberoende av varandra verkar således gröna och vackra färdvägsmiljöer med en hög andel cykelbanor/cykelfält/cykelvägar vara faktorer som påverkar tryggheten i trafiken positivt för cykelpendlare i innerstadsmiljöer. Även backighet verkar ha en positiv verkan på trygghetsupplevelsen, vilket är något förvånande och behöver studeras vidare. Å andra sidan verkar trängsel i blandtrafik, högre hastigheter hos motorfordon, konflikter mellan trafikanter och färdvägar som kräver många riktningsändringar vara faktorer som ökar känslan av otrygghet. Studier som denna utgör ett underlag för arbetet med att skapa goda färdvägsmiljöer för cyklister.

Keywords
färdvägsmiljöer, cykling, miljöfaktorer, trygghet, män, kvinnor, Stor-Stockholm
National Category
Health Sciences
Research subject
Social Sciences/Humanities
Identifiers
urn:nbn:se:gih:diva-5515 (URN)
Conference
Transportforum 2019, 9-10 januari, Linköping
Projects
FAAP
Funder
Swedish Transport Administration, 2017/63917-6522
Available from: 2018-12-26 Created: 2018-12-26 Last updated: 2019-01-15Bibliographically approved
Schantz, P. (2019). Rörelserikedom, yttre miljöer och folkhälsa: Reflektioner och rekommendationer knutna till fysisk planering för Ön i Umeälven vid Umeå stad. In: : . Paper presented at Idéverkstad - planering för rörelserikedom, Umeå 30-31 januari 2019. Arrangörer: Regeringens utredning Samordning för bostadsbyggande (N2017:08) och Umeå kommun..
Open this publication in new window or tab >>Rörelserikedom, yttre miljöer och folkhälsa: Reflektioner och rekommendationer knutna till fysisk planering för Ön i Umeälven vid Umeå stad
2019 (Swedish)Conference paper, Oral presentation only (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Regeringens utredning Samordning för bostadsbyggande (N2017:08) och Umeå kommun anordnade den 30-31 januari 2019 en "Idéverkstad - planering för rörelserikedom" i Umeå. Ett konkret ärende, bebyggelseplaner vid Ön i Ume älv vid Umeå, och samtidigt frågan om fysisk planering och samhällsplanering i relation till begreppet "physical literacy" kom att prägla två intensiva dagar av presentationer och idéverkstad.

Professor Peter Schantz från GIH i Stockholm, med stor erfarenhet från temaområdet rörelse, hälsa och miljö, stod för den avslutande presentationen med reflektioner och rekommendationer till Umeå kommun.

Keywords
fysisk planering, samhällsplanering, fysisk aktivitet, physical literacy, folkhälsa, natur, Elin Falk, Linggymnastik, fältet fysisk aktivitet
National Category
Social Sciences
Research subject
Social Sciences/Humanities
Identifiers
urn:nbn:se:gih:diva-5595 (URN)
Conference
Idéverkstad - planering för rörelserikedom, Umeå 30-31 januari 2019. Arrangörer: Regeringens utredning Samordning för bostadsbyggande (N2017:08) och Umeå kommun.
Available from: 2019-02-15 Created: 2019-02-15 Last updated: 2019-03-18Bibliographically approved
Schantz, P., Salier Eriksson, J. & Rosdahl, H. (2019). The heart rate method for estimating oxygen uptake: Analyses of reproducibility using a range of heart rates from walking commuting.. European Journal of Applied Physiology
Open this publication in new window or tab >>The heart rate method for estimating oxygen uptake: Analyses of reproducibility using a range of heart rates from walking commuting.
2019 (English)In: European Journal of Applied Physiology, ISSN 1439-6319, E-ISSN 1439-6327Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Background. The heart rate method, based on the linear relation between heart rate and oxygen uptake, is potentially valuable to monitor intensity levels of physical activities. However, this depends not least on its reproducibility under standard conditions. This study aims therefore to evaluate the reproducibility of the heart rate method in the laboratory using a range of heart rates associated with walking commuting.

 

Methods. On two different days, heart rate and oxygen uptake measurements were made during three submaximal (model 1) and a maximal exercise intensity (model 2) on a cycle ergometer in the laboratory. 14 habitual walking commuters participated. The reproducibility, based on the regression equations from test and retest and using three levels of heart rate from the walking commuting was analyzed. Differences between the two models were also analyzed. 

 

Results. For both models, there were no significant differences between test and retest in the constituents of the regression equations (y-intercept, slope and r-value). Neither were there any systematic differences in estimated absolute levels of VO2 between test and retest for either model. However, some rather large individual differences were seen in both models. Furthermore, no significant differences were seen between the two models in slopes, intercepts and r-values of the regression equations or in the estimated VO2.

 

Conclusion. The heart rate method shows good reproducibility on the group level in estimating oxygen consumption from heart rate – oxygen uptake relations in the laboratory, and based on three levels of heart rate which are representative for walking commuting. However, on the individual level, some large variations were seen.

Keywords
walking commuting, pedestrians, heart rate, oxygen uptake, heart rate-oxygen uptake relation, metabolic measurements, rated perceived exertion, reproducibility
National Category
Medical and Health Sciences
Research subject
Medicine/Technology
Identifiers
urn:nbn:se:gih:diva-5849 (URN)10.1007/s00421-019-04236-0 (DOI)
Projects
FAAP
Funder
Swedish Transport Administration, TRV:2017/63917-6522Stockholm County Council, LS0401-0158
Available from: 2019-09-20 Created: 2019-09-20 Last updated: 2019-10-19
Schantz, P., Salier Eriksson, J. & Rosdahl, H. (2019). The Heart Rate Method for Estimating Oxygen Uptake: Analyses of Reproducibility Using a Range of Heart Rates from Cycle Commuting. PLoS ONE, 14(7), Article ID e0219741.
Open this publication in new window or tab >>The Heart Rate Method for Estimating Oxygen Uptake: Analyses of Reproducibility Using a Range of Heart Rates from Cycle Commuting
2019 (English)In: PLoS ONE, ISSN 1932-6203, E-ISSN 1932-6203, Vol. 14, no 7, article id e0219741Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Background. Monitoring aerobic exercise intensities of free-living physical activities is valuable for purposes such as education and research. The heart rate (HR) method, based on the linear relation between HR and oxygen uptake (VO2), is potentially valuable for this purpose. Three prerequisites are that the method is reproducible, and valid for the specific form of physical activity executed as well as under field conditions. The aim of this study is to evaluate reproducibility of the heart rate method in the laboratory.

 

Methods. VO2 and HR measurements were made on two different occasions during three submaximal (model 1) plus a maximal exercise intensity (model 2) on a cycle ergometer in the laboratory. 19 habitual commuter cyclists (9 males and 10 females), aged 44 ± 3 years, were measured. The reproducibility of the estimated VO2, based on three levels of HR from commuting cycling and the regression equations from test and retest were analyzed. Differences between the two models were also studied. 

 

Results. For both models, there were no significant differences between test and retest in the constituents of the regression equations (y-intercept, slope and r-value). Neither were there any systematic differences in estimated absolute levels of VO2 between test and retest. The relative differences between test and retest, based on estimations from three different levels of HR, were 0.99 ± 11.0 (n.s.), 2.67 ± 6.48 (n.s.) and 3.57 ± 6.24% (p<0.05) for model 1, and 1.09 ± 10.6, 1.75 ± 6.43 and 2.12 ± 5.92% (all n.s.) for model 2. However, some large individual differences were seen in both models. There were no significant differences between the two models in the slopes, intercepts or r-values of the regression equations or in the estimated levels of VO2.

 

Conclusion. The heart rate method shows good reproducibility on the group level in estimating oxygen consumption from HR-VO2 relations in the laboratory, and based on three levels of HR which are representative for cycle commuting. However, on the individual level, some large variations were seen.

National Category
Sport and Fitness Sciences
Research subject
Medicine/Technology
Identifiers
urn:nbn:se:gih:diva-5401 (URN)10.1371/journal.pone.0219741 (DOI)000482335700033 ()31339909 (PubMedID)
Projects
FAAP
Funder
Swedish Transport Administration, 2017/63917-6522Stockholm County Council, LS0401-0158
Available from: 2018-09-03 Created: 2018-09-03 Last updated: 2019-09-17Bibliographically approved
Schantz, P., Salier Eriksson, J. & Rosdahl, H. (2018). An Overview, Description and Synthesis of Methodological Issues in Studying Oxygen Consumption during Walking and Cycling Commuting using a Portable Metabolic System (Oxycon Mobile). (1ed.).
Open this publication in new window or tab >>An Overview, Description and Synthesis of Methodological Issues in Studying Oxygen Consumption during Walking and Cycling Commuting using a Portable Metabolic System (Oxycon Mobile).
2018 (English)Other (Other academic)
Abstract [en]

From the time of the independent discoveries of oxygen by Carl Wilhelm Scheele in Sweden and Joseph Priestly in England in the 1770s, there has been an ongoing chain of methodological developments, from the pioneering ones by Antoine Lavoisier until today, with the aim of measuring oxygen uptake and metabolic processes of man in motion (Mitchell and Saltin 2003). This historical development, has, not least during the last decades, also included both automated stationary and portable open-circuit metabolic measurement systems, which have been thoroughly reviewed recently (Macfarlane 2017; Ward 2018; Taylor et al. 2018).  

When two of the present authors (PS and HR) were trained as exercise physiologists, the golden standard method in this respect, the Douglas bag method (DBM), was the only, or the predominantly used method at our laboratory. In the 1990s, automated stationary open-circuit metabolic measurement systems started to be used, and HR evaluated some of them using DBM. He noted that it was not apparent that one could rely on the data produced in these “black box” systems. Still they have been used in many laboratories, and possibly there are a number of scientific articles based on them which might hold invalid data. One comment along that line was sent in 2001 as an e-mail from our teacher, professor emeritus Per-Olof Åstrand to an American colleague (Appendix 1). It ended with: “I have observed many odd data in the literature which can be explained as a consequence of uncritical use of modern, fancy electronic equipments without serious and competent evaluation of their accuracy”.

For HR, these kind of experiences during the 1990s became an important impetus to develop a refined system for the Douglas bag method at the Laboratory for Applied Sport Sciences at the Swedish School for Sport and Health Sciences, GIH, in Stockholm, Sweden. That process was undertaken in close collaboration with Lennart Gullstrand at the Elite Sports Centre, The Swedish Sports Confederation, Bosön, Lidingö, Sweden. This text builds on that system, and many other developmental steps that have been taken since then. They have been applied to study a number of issues related to walking and cycle commuting, as part of the multidisciplinary research project on Physically Active Commuting in Greater Stockholm (PACS) at GIH. For its overall aims, see: www.gih.se/pacs

One of the aims is to characterize the physiological demands of walking and cycle commuting in relation to absolute and relative demands of oxygen uptake (VO2). This is of interest in itself for understanding the nature of the physical activity during active commuting. Combined with other kinds of data one aim was also to better understand the potential health effects of active commuting. An important issue in this respect was to scrutinize whether the heart rate method for estimating VO2 (Berggren & Hohwü Christensen 1950) would be a reliable and valid method during cycle or walking commuting.

To reach these goals we needed to use an automated mobile metabolic system. However, we had to work for a much longer time than expected due to a surprising number of diverse methodological challenges in measurements of both VO2 and heart rate (HR). They had to be considered and evaluated through a series of validity studies and checks. Some of the issues could be foreseen and were rather straight forward to handle, whereas others were unexpected, and the strategies to handle them had to be developed step by step as they appeared during the research process. Here this process will be first introduced, then described in more or less detail, and in cases of less details, we instead refer to issues in more depth in original articles. Finally, a synthesis of all studies and their consequences is elaborated on at the end of this appendix.

Keywords
oxygen uptake, Douglas bag method, portable metabolic systems, stationary metabolic system, walking commuting, cycle commuting
National Category
Medical and Health Sciences
Research subject
Medicine/Technology
Identifiers
urn:nbn:se:gih:diva-5413 (URN)
Projects
FAAP
Note

Appendix in: Jane Salier Eriksson (2018). The heart rate method for estimating oxygen uptake in walking and cycle commuting: Evalutations based on reproducibility and validity studies of the heart rate method and a portable metabolic system. Doctoral thesis.

Available from: 2018-09-09 Created: 2018-09-09 Last updated: 2018-11-26Bibliographically approved
Schantz, P. (2018). De upplevda landskapen för cykling: Påverkan på hälsan. Borlänge: Trafikverket
Open this publication in new window or tab >>De upplevda landskapen för cykling: Påverkan på hälsan
2018 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Riksdagens transportpolitiska mål är att transportsystemets utformning, funktion och användning ska ”bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa” (Näringsdepartementet 2009). Ett sätt att verka för det är att stimulera till mer av cykling, och säkerställa att den kan ske i trygga, attraktiva och säkra färdvägsmiljöer. Sedan 2017 finns även en nationell cykelstrategi till stöd för en sådan utveckling.

Denna rapports primära målsättning är att bidra till en ökad förståelse och kunskap om dels färdvägsmiljöers betydelse för cykling, hälsa och välbefinnande, dels hur de kan studeras för såväl trafik-, stads- och folkhälsoplanerares behov som i ett vetenskapligt sammanhang.

Inledningsvis belyser rapporten samband mellan fysisk aktivitet och hälsa, nuvarande nivåer av fysisk aktivitet inom befolkningen, och vikten av vardagliga aktiva transporter för att kunna uppnå folkhälsomål knutna till fysisk aktivitet.

Motivationen att vara fysiskt aktiv är dels knuten till varje typ av rörelse i sig, dels till olika yttre faktorer, däribland de fysiska miljöer där rörelsen kan äga rum. Det är därför viktigt att miljön stimulerar till rörelse. För cykling behövs det oavsett om syftet är transport, rekreation, motion, träning eller tävling. Färdvägsmiljöers möjliga påverkan kan analyseras med hjälp av modellen i Figur 1.

När vi cyklar utomhus påverkas vi av fem olika typer av miljödomäner; en fysisk miljö med fasta objekt, en trafikmiljö med rörliga objekt, en social miljö med människor, samt väder och ljusförhållanden. Var och en av dessa domäner innehåller olika miljöfaktorer som kan variera stort.

I rapporten redovisas studier från Vancouver i Kanada som visar att kraven på färdvägsmiljöer är klart högre bland potentiella nya cyklister än bland existerande cyklister, vilket ger stöd för att vi i Sverige bör skapa väsentligt bättre färdvägsmiljöer för cykling om de påtagligt ska stimulera fler människor till att cykla.

Det är därför av stor vikt att veta vilka miljöfaktorer som är kritiska för att en färdvägsmiljö ska upplevas som otrygg–trygg av trafikmässiga skäl respektive motverkande–stimulerande för cykling. Detta underlättas av om vi kan mäta hur vi uppfattar olika miljöfaktorer och de olika utfallen i modellens mittre nivå. För det ändamålet finns färdvägsmiljöskalan ”The Active Commuting Route Environment Scale” (ACRES) som har utvecklats vid GIH i Stockholm, och redovisas i rapporten.

Med hjälp av ACRES:s skalor kan cyklister skatta hur en färdvägs olika delar uppfattas i termer av otrygghet–trygghet av trafikmässiga skäl respektive motverkande–stimulerande för cykling. Därigenom kan man utifrån ett brukarperspektiv lokalisera färdvägars svaga punkter, vilka sedan bör analyseras vidare som grund för att vidta de åtgärder som kan förbättra dem. Resultatet av förändringarna kan sedan utvärderas med hjälp av ACRES.

I rapporten redovisas färdvägsmiljöprofiler baserade på cyklisters skattningar av miljöfaktorer längs färdvägar i Stor-Stockholms innerstad och ytterstad inklusive lantliga områden. De illustrerar stora skillnader mellan dessa områden, och att färdvägsmiljöer utanför innerstaden uppfattas som mer trygga och stimulerande att cykla i än i innerstaden.

Inom inner- respektive ytterstaden varierar färdvägsmiljöernas karaktär. Detta möjliggör sambandsstudier mellan olika miljövariabler som prediktorer och utfallsmåtten otrygghet–trygghet av trafikmässiga skäl, respektive motverkande–stimulerande för cykling (Figur 2).

Två exempel på resultat från studierna med ACRES från Stockholms innerstad exemplifierar olika utfall av dessa sambandsstudier; dels ett positivt samband mellan skattade nivåer av grönska längs färdvägarna och om de som helhet stimulerar cyklingen (Figur 3), dels ett negativt samband mellan skattade nivåer av hastigheter hos motorfordon och om färdvägsmiljöerna som helhet uppfattas som otrygga-trygga av trafikmässiga skäl (Figur 4).

Studierna med ACRES visar att delvis olika miljöfaktorer är viktiga för utfallsvariablerna otrygghet–trygghet av trafikmässiga skäl respektive motverkande–stimulerande, samt att dessa varierar beroende på om man cyklar i inner- respektive ytterstaden (Tabell 1 och 2). Intressant nog framträder grönska längs färdvägen som en variabel som dels verkar stimulera cykling, dels är positivt relaterad till en känsla av trygghet i trafiken, och det i både inner- och ytterstaden. En liknande roll har skönhet. För fördjupade inblickar i de vetenskapliga studier som bildar underlag för denna rapport, se: www.gih.se/faap  

Avslutningsvis, att skapa säkra, trygga och attraktiva färdvägsmiljöer för cyklister behöver bli ett prioriterat mål för svensk trafikplanering. För att främja denna målsättning finns det ett behov av vidare kunskapsutveckling, både genom tillämpade lokala brukarstudier och genom forskning. 

Place, publisher, year, edition, pages
Borlänge: Trafikverket, 2018. p. 66
Keywords
färdvägsmiljöer, miljöfaktorer, cykling, arbetspendling, Stockholms län
National Category
Health Sciences
Research subject
Social Sciences/Humanities
Identifiers
urn:nbn:se:gih:diva-5459 (URN)978-91-7725-375-4 (ISBN)978-91-7725-374-7 (ISBN)
Projects
FAAP
Available from: 2018-10-31 Created: 2018-10-31 Last updated: 2019-05-03Bibliographically approved
Schantz, P., Wahlgren, L., Salier Eriksson, J., Nilsson Sommar, J. & Rosdahl, H. (2018). Estimating duration-distance relations in cycle commuting in the general population. PLoS ONE, 13(11), Article ID e0207573.
Open this publication in new window or tab >>Estimating duration-distance relations in cycle commuting in the general population
Show others...
2018 (English)In: PLoS ONE, ISSN 1932-6203, E-ISSN 1932-6203, Vol. 13, no 11, article id e0207573Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

It is important to estimate the duration-distance relation in cycle commuting in the general  population since this enables analyses of the potential for various public health outcomes. Therefore, the aim is to estimate this relation in the Swedish adult population of 2015. For that purpose, the first step was to establish it for adult male and female cycle commuters in Greater Stockholm, Sweden. Whether or not the slopes of these relations needed to be altered in order to make them representative of the general population was evaluated by comparing the levels of maximal oxygen uptake in samples of commuter cyclists and the population. The measure used was the maximal oxygen uptake divided by both the body weight and a cycle weight of 18.5 kg. The body weights in the population samples were adjusted to mirror relevant levels in 2015. Age adjustments for the duration–distance relations were calculated on the basis of the maximal oxygen uptake in the population samples aged 20–65 years. The duration-distance relations of the cycle commuters were downscaled by about 24–28% to mirror levels in the general population. The empirical formula for the distance (D, km) was based on duration (T, minutes)  x  speed (km/min)  x  a correction factor from cycle commuter to the general population  x  age adjustment (A, years). For the males in the general population the formula was: D = T  x  20.76 km/h  x  0.719  x  (1.676 – 0.0147  x  A). For females, the  formula was: D = T  x  16.14 km/h  x  0.763  x  (1.604 – 0.0129  x  A). These formulas, combined with distributions of route distances between home and work in the population, enable realistic evaluations of the potential for different public health outcomes through cycle commuting.

Place, publisher, year, edition, pages
Public Library of Science (PLoS), 2018
Keywords
cycling, duration, distance, velocity, population, commuters, maximal oxygen uptake, body weight
National Category
Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology
Research subject
Medicine/Technology
Identifiers
urn:nbn:se:gih:diva-5462 (URN)10.1371/journal.pone.0207573 (DOI)000450420900042 ()30444927 (PubMedID)
Projects
FAAP
Funder
Forte, Swedish Research Council for Health, Working Life and Welfare, 2012-1296Swedish Transport Administration, 2017/63917-6522
Note

Correction added June 5, 2019

Available from: 2018-10-31 Created: 2018-10-31 Last updated: 2019-08-13Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0003-3547-425X

Search in DiVA

Show all publications