Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Publications (10 of 178) Show all publications
Schantz, P. (2020). Hur stadens utformning lockar till cykling. In: Konferensrapport från Transportforum 2020: . Paper presented at Transportforum 2020, 8-9 januari. Väg- och Transportforskningsinstitutet (VTI), Linköping.
Open this publication in new window or tab >>Hur stadens utformning lockar till cykling
2020 (Swedish)In: Konferensrapport från Transportforum 2020, 2020Conference paper, Oral presentation with published abstract (Other academic)
Keywords
cykling, färdvägsmiljöer, stadsplanering, samhällsplanering
National Category
Medical and Health Sciences
Research subject
Medicine/Technology
Identifiers
urn:nbn:se:gih:diva-5872 (URN)
Conference
Transportforum 2020, 8-9 januari. Väg- och Transportforskningsinstitutet (VTI), Linköping
Projects
FAAP
Funder
Swedish Transport Administration, TRV:2017/63917-6522Stockholm County Council, LS0401-0158
Available from: 2019-10-17 Created: 2019-10-17 Last updated: 2019-10-21Bibliographically approved
Schantz, P. (2020). Hur stadens utformning lockar till cykling. In: Transportforums abstraktsamling: . Paper presented at Transportforum 2020, Väg- och transportforskningsinstitutet, VTI, Linköping, 8-9 januari.
Open this publication in new window or tab >>Hur stadens utformning lockar till cykling
2020 (Swedish)In: Transportforums abstraktsamling, 2020Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [sv]

Bakgrund

Jag har valt att fokusera på fyra övergripande faktorer som jag bedömer som avgörande viktiga för att stimulera till ökad cykling. Dessa är, utan att jag anger dem i prioritets-ordning: (1) kombinationsresor, (2) avståndsrelationer, (3) målpunkter, och (4) färdvägsmiljöer.

Metod

Litteraturstudier.

Resultat och slutsats

Kombinationsresor. Rapporten ”Ökad cykelpendling, men hur? – en undersökning om stockholmares attityder till cykling” är utgiven av Utrednings- och statistikkontoret vid Stockholms stad. Av den framgår att stockholmarna skulle vilja kunna ta med cykeln på buss, tunnelbana eller pendeltåg, vilket naturligtvis ska ses mot bakgrund av att det handlar om en storstad med långa avstånd till många målpunkter.

Vid vissa tider och vissa stationer kan man idag ta med sig cykeln på en del av pendeltågen i Stor-Stockholm. Men när det gäller tunnelbanan är det tvärstopp, till skillnad från i storstäder som Köpenhamn och Oslo.

Avståndsrelationer. Efter andra världskriget genomförde L.M. Ericsson en resvaneundersökning bland alla anställda, och konstaterade att 60 % cyklade till arbetet. Med dagens regionförstoring blir man nyfiken på hur det kan te sig idag, och i vilken utsträckning avståndsrelationerna mellan bostad och arbete medger cykling till arbetet. Om det vet man ganska mycket när det gäller de som tar bilen till arbetet i Stor-Stockholm. Johansson och medarbetare (2017) kunde nämligen geokoda adresserna för bostad- och arbetsplatserna för c:a 350 000 bilister och därefter beräkna färdvägsavstånden och hur många som hade högst 30 minuters cykelfärd till arbetet. Det visade sig att c:a 111 000 bilister, dvs. ungefär 30 %, hade så korta avstånd. Med andra ord; potentialen till ökad cykling är mycket stor.

Målpunkter. Det torde inte råda någon tvekan om att en blandstad är idealisk för cykling. Med det menar jag att t.ex. bostäder, arbetsplatser och affärer inte ligger i olika delar av staden, utan blandas. Detta skapar förutsättningar för både kortare avstånd mellan olika målpunkter, och en mer levande stad.

Färdvägsmiljöer. Jag är uppvuxen mitt i Stockholms innerstad, och minns hur jag vid 12 års ålder fick cykla själv till vårt landställe som låg 16 km bort i Nacka. Idag skulle det vara en omöjlighet på grund av så mycket mer trafik. Ja det är till och med så att många av våra studenter på Gymnastik- och idrottshögskolan inte vågar cykla i Stor-Stockholm. Oftast visar det sig att de då kommer från landet eller mindre orter och städer.

För att förstå vilka miljöfaktorer det är som är kritiska för att både skapa en trafikmässig otrygghet – trygghet respektive motverka – stimulera cykling har vi vid Forskningsgruppen för rörelse, hälsa och miljö vid GIH (www.gih.se/rhm) utvecklat färdvägsmiljöskalan ”The Active Commuting Route Environment Scale”. Vid min presentation kommer jag ge exempel på viktiga miljövariabler, men kan redan nu nämna att både grönska och skönhet har den verkan att de stimulerar till cykling.

Summering. Det är viktigt att på olika sätt stimulera till ökad cykling. Stadsplaneringen behöver söka stöd i den framväxande kunskapen om cykling, hälsa och miljö när städer och olika kommunikationsmedel planeras, eller planeras om.

National Category
Medical and Health Sciences
Research subject
Medicine/Technology; Social Sciences/Humanities
Identifiers
urn:nbn:se:gih:diva-5906 (URN)
Conference
Transportforum 2020, Väg- och transportforskningsinstitutet, VTI, Linköping, 8-9 januari
Funder
Swedish Transport Administration, TRV:2017/63917-6522
Available from: 2019-11-07 Created: 2019-11-07 Last updated: 2019-11-11Bibliographically approved
Schantz, P., Salier Eriksson, J. & Rosdahl, H. (2020). Transportcykling, energi och hälsa: Fysiologiska och metodologiska perspektiv. In: Konferensrapporten Transportforum 2020: . Paper presented at Transportforum 2020, 8-9 januari. Väg- och Transportforskningsinstitutet,(VTI), Linköping.
Open this publication in new window or tab >>Transportcykling, energi och hälsa: Fysiologiska och metodologiska perspektiv
2020 (Swedish)In: Konferensrapporten Transportforum 2020, 2020Conference paper, Oral presentation with published abstract (Other academic)
Keywords
cykling, energiomsättning, kroppsvikt, kön, avstånd
National Category
Medical and Health Sciences
Research subject
Medicine/Technology
Identifiers
urn:nbn:se:gih:diva-5871 (URN)
Conference
Transportforum 2020, 8-9 januari. Väg- och Transportforskningsinstitutet,(VTI), Linköping
Projects
FAAP
Funder
Swedish Transport Administration, TRV:2017/63917-6522Stockholm County Council, L0401-0158
Available from: 2019-10-17 Created: 2019-10-17 Last updated: 2019-10-21Bibliographically approved
Schantz, P. (2019). Are health effects of cycling underestimated due to inaccurate estimates of the physical activity?. In: : . Paper presented at The 10th HEPA Europé Conference on Health Enhancing Physical Activity, University of Southern Denmark, Odense, Denmark, August 28-30, 2019.
Open this publication in new window or tab >>Are health effects of cycling underestimated due to inaccurate estimates of the physical activity?
2019 (English)Conference paper, Oral presentation only (Other academic)
Abstract [en]

The enclosure is a summary of my perspectives as Discussant at the symposium: “Cycling and health in Europe and beyond – explaining and updating the evidence base” at the 10th HEPA Europe Health Enhancing Physical Activity Europe Conference at Southern University of Denmark in Odense, Denmark, August 28-30, 2019. Contributors to the symposium were Drs Adrian Bauman, Sylvia Titze, Niamph Murphy and Pekka Oja.

Keywords
cycling, health, methodology, frequency, duration, intensity, self-reports, objective measures, accelerometry
National Category
Medical and Health Sciences
Research subject
Medicine/Technology
Identifiers
urn:nbn:se:gih:diva-5837 (URN)
Conference
The 10th HEPA Europé Conference on Health Enhancing Physical Activity, University of Southern Denmark, Odense, Denmark, August 28-30, 2019
Projects
FAAP
Funder
Swedish Transport Administration, 2017/63917-6522
Available from: 2019-09-17 Created: 2019-09-17 Last updated: 2019-09-25Bibliographically approved
Blomstrand, E. & Schantz, P. (2019). Berit Sjöberg: 1939-2018. Stockholm
Open this publication in new window or tab >>Berit Sjöberg: 1939-2018
2019 (Swedish)Other (Other (popular science, discussion, etc.))
Place, publisher, year, pages
Stockholm: , 2019. p. 1
Keywords
muskelfysiologi, muskelbiokemi, muskelfibrer, träning, Fysiologiska institutionen, Kungl. Gymnastiska Centralinstitutet, Gymnastik- och idrottshögskolan, Karolinska Institutet, Bengt Saltin, Stig Strand, Ingemar Stenmark
National Category
Medical and Health Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:gih:diva-5681 (URN)
Available from: 2019-03-27 Created: 2019-03-27 Last updated: 2019-03-29Bibliographically approved
Schantz, P. (2019). Cykelhastighetens betydelse i nyttoanalyser: Mäns och kvinnors cykelhastigheter är högre vid längre avstånd. In: : . Paper presented at Transportforum 2019, 9-10 januari, Linköping.
Open this publication in new window or tab >>Cykelhastighetens betydelse i nyttoanalyser: Mäns och kvinnors cykelhastigheter är högre vid längre avstånd
2019 (Swedish)Conference paper, Oral presentation only (Other academic)
Abstract [sv]

Bakgrund

Avstånd, tid och hastighet vid cykling är viktiga ingångsvärden i hälsoekonomiska värderingar, epidemiologiska studier, trafikmodellering och -planering för cykling. Det är därför viktigt att kunna ange så korrekta värden på dem som möjligt. För det krävs studier av samband mellan dessa variabler, och vilka faktorer i övrigt det är som bestämmer hastigheten vid cykling.

Metodik

För detta ändamål har en explorativ studiemodell nyttjats. Empiri från 1661 manliga och kvinnliga cykelpendlare i Stor-Stockholm har använts. Deltagarna svarade på enkäter och ritade in sina färdvägar på kartor. Färdvägsavstånden mättes sedan med en kriteriemetod. Var färdvägarna gick har bestämts i förhållande till Stor-Stockholms innerstad och förorter. Självrapporterade data på hur lång tid cykelturen till arbetet tog, ålder, kön, vikt och längd har nyttjats. Multipel regression har använts.

Resultat

Stora variationer i cykelhastigheter vid färd till arbetet noterades. Men genom de multipla regressionsanalyserna kunde visas att 56 % av dessa variationer kan förklaras av variationer i ett relativt litet antal variabler. Intressant nog ökade cykelhastigheten ju längre färdvägsavståndet var. Vidare hade män en högre cykelhastighet än kvinnor, men den sjönk med stigande ålder för både män och kvinnor. De som hade en högre kroppsvikter hade högre cykelhastigheter, förutsatt att den högre kroppsvikten inte berodde på högre BMI, och därmed sannolikt mer av fetma. Då sjönk istället cykelhastigheten. Vidare var den högre bland dem som cyklade i ytterstadens förorter än bland dem som cyklade i innerstaden. Studien visade även att de allra flesta som anger sin färdtid i hela minuter och med multiplar av siffran 5 (alltså 5, 10, 15, 20 min, osv.) systematiskt överskattar den tid som det tar för dem att komma till arbetet. Därmed sjunker också deras beräknade cykelhastigheter. Dessa olika faktorers absoluta och relativa betydelse för cykelhastigheten kommer att presenteras vid föredraget.

Konklusion

För första gången någonsin redovisas hur ett antal centrala variabler, både enskilt och sammantaget, påverkar cykelhastigheterna för män respektive kvinnor. Därmed finns nu en klart bättre grund för att cyklingens hastigheter ska kunna beskrivas med mer realistiska värden i hälsoekonomiska värderingar, epidemiologiska studier, trafikmodellering och -planering.

Keywords
avstånd, tid, hastighet, kön, ålder, cykling, arbetspendling, miljö
National Category
Medical and Health Sciences
Research subject
Social Sciences/Humanities
Identifiers
urn:nbn:se:gih:diva-5514 (URN)
Conference
Transportforum 2019, 9-10 januari, Linköping
Projects
FAAP
Funder
Forte, Swedish Research Council for Health, Working Life and Welfare, 2012-1296Swedish Transport Administration, 2017/63917-6522
Available from: 2018-12-26 Created: 2018-12-26 Last updated: 2019-01-15Bibliographically approved
Wahlgren, L. & Schantz, P. (2019). Grönska och skönhet ökar cyklisters upplevelse av trygghet i trafikmiljön. In: : . Paper presented at Transportforum 2019, 9-10 januari, Linköping.
Open this publication in new window or tab >>Grönska och skönhet ökar cyklisters upplevelse av trygghet i trafikmiljön
2019 (Swedish)Conference paper, Oral presentation only (Other academic)
Abstract [sv]

Bakgrund

Regelbunden fysisk aktivitet har positiva hälsoeffekter, och många vill vara fysiskt aktiva, men uppfattar olika hinder för det. Aktiv arbetspendling är en intressant möjlighet i detta sammanhang, då den är tidseffektiv, och avstånden mellan bostad och arbete ofta är lämpliga. Därför är det mycket angeläget att färdvägsmiljöer underlättar cykling, och studier av dem är viktiga för att förstå hur olika miljöfaktorer verkar. Upplevelser av otrygghet i trafikmiljön hindrar cykling. Syftet med denna studie var därför att mäta sambandet mellan upplevelser av trafikmiljön som otrygg eller trygg för cykelpendling, och upplevelser av olika miljöfaktorer i samma färdvägsmiljöer.

Metod

797 arbetspendlande cyklister (47 ± 11 år, 40 % män) rekryterades via annonser, och data från deras upplevelser av sina självvalda färdvägsmiljöer i Stor-Stockholms innerstad har nyttjats. För att mäta det användes The Active Commuting Route Environment Scale (ACRES), som har utvecklats vid GIH. ACRES innehåller utfallsvariabeln ”otrygga eller trygga trafikmiljöer” och ett antal miljöprediktorer, såsom avgaser, hastigheter hos motorfordon, trängsel bland cyklister, grönska och antal rödljus. ACRES har visat god kriterierelaterad validitet och rimlig reproducerbarhet. För att analysera sambanden mellan utfallsvariabeln otrygg eller trygg trafikmiljö och olika miljöprediktorer samt bakgrundsfaktorerna kön, ålder, utbildnings- och inkomstnivå, användes regressionsanalyser. I utfallsvariabeln otrygg eller trygg trafikmiljö (y) står skattningen 1 för mycket otrygg och 15 för mycket trygg. Miljövariablerna (x) skattades på motsvarande sätt med 15-gradiga skalor, utom variabeln ”andel cykelbana/cykelfält/cykelväg”, som har en 11-gradig skala.

Resultat

Resultaten visar att cirka 40 procent av skillnaden hos utfallsvariabeln otrygg eller trygg trafikmiljö (y) förklaras av de olika prediktorerna (x). Regressionsekvationen var: y = 12,05 - (0,25 x trängsel i blandtrafik) - (0,18 x färdvägens dragning) + (0,14 x grönska) - (0,14 x hastigheter hos motorfordon) - (0,13 x konflikter) + (0,11 x andel cykelbana/cykelfält/cykelväg) + (0,10 x fulhet eller skönhet) + (0,07 x backighet)(alla p-värden ≤ 0,017).

Slutsatser

Oberoende av varandra verkar således gröna och vackra färdvägsmiljöer med en hög andel cykelbanor/cykelfält/cykelvägar vara faktorer som påverkar tryggheten i trafiken positivt för cykelpendlare i innerstadsmiljöer. Även backighet verkar ha en positiv verkan på trygghetsupplevelsen, vilket är något förvånande och behöver studeras vidare. Å andra sidan verkar trängsel i blandtrafik, högre hastigheter hos motorfordon, konflikter mellan trafikanter och färdvägar som kräver många riktningsändringar vara faktorer som ökar känslan av otrygghet. Studier som denna utgör ett underlag för arbetet med att skapa goda färdvägsmiljöer för cyklister.

Keywords
färdvägsmiljöer, cykling, miljöfaktorer, trygghet, män, kvinnor, Stor-Stockholm
National Category
Health Sciences
Research subject
Social Sciences/Humanities
Identifiers
urn:nbn:se:gih:diva-5515 (URN)
Conference
Transportforum 2019, 9-10 januari, Linköping
Projects
FAAP
Funder
Swedish Transport Administration, 2017/63917-6522
Available from: 2018-12-26 Created: 2018-12-26 Last updated: 2019-01-15Bibliographically approved
Schantz, P. (2019). Rörelserikedom, yttre miljöer och folkhälsa: Reflektioner och rekommendationer knutna till fysisk planering för Ön i Umeälven vid Umeå stad. In: : . Paper presented at Idéverkstad - planering för rörelserikedom, Umeå 30-31 januari 2019. Arrangörer: Regeringens utredning Samordning för bostadsbyggande (N2017:08) och Umeå kommun..
Open this publication in new window or tab >>Rörelserikedom, yttre miljöer och folkhälsa: Reflektioner och rekommendationer knutna till fysisk planering för Ön i Umeälven vid Umeå stad
2019 (Swedish)Conference paper, Oral presentation only (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Regeringens utredning Samordning för bostadsbyggande (N2017:08) och Umeå kommun anordnade den 30-31 januari 2019 en "Idéverkstad - planering för rörelserikedom" i Umeå. Ett konkret ärende, bebyggelseplaner vid Ön i Ume älv vid Umeå, och samtidigt frågan om fysisk planering och samhällsplanering i relation till begreppet "physical literacy" kom att prägla två intensiva dagar av presentationer och idéverkstad.

Professor Peter Schantz från GIH i Stockholm, med stor erfarenhet från temaområdet rörelse, hälsa och miljö, stod för den avslutande presentationen med reflektioner och rekommendationer till Umeå kommun.

Keywords
fysisk planering, samhällsplanering, fysisk aktivitet, physical literacy, folkhälsa, natur, Elin Falk, Linggymnastik, fältet fysisk aktivitet
National Category
Social Sciences
Research subject
Social Sciences/Humanities
Identifiers
urn:nbn:se:gih:diva-5595 (URN)
Conference
Idéverkstad - planering för rörelserikedom, Umeå 30-31 januari 2019. Arrangörer: Regeringens utredning Samordning för bostadsbyggande (N2017:08) och Umeå kommun.
Available from: 2019-02-15 Created: 2019-02-15 Last updated: 2019-03-18Bibliographically approved
Schantz, P., Salier Eriksson, J. & Rosdahl, H. (2019). The Heart Rate Method for Estimating Oxygen Uptake: Analyses of Reproducibility Using a Range of Heart Rates from Cycle Commuting. PLoS ONE, 14(7), Article ID e0219741.
Open this publication in new window or tab >>The Heart Rate Method for Estimating Oxygen Uptake: Analyses of Reproducibility Using a Range of Heart Rates from Cycle Commuting
2019 (English)In: PLoS ONE, ISSN 1932-6203, E-ISSN 1932-6203, Vol. 14, no 7, article id e0219741Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Background. Monitoring aerobic exercise intensities of free-living physical activities is valuable for purposes such as education and research. The heart rate (HR) method, based on the linear relation between HR and oxygen uptake (VO2), is potentially valuable for this purpose. Three prerequisites are that the method is reproducible, and valid for the specific form of physical activity executed as well as under field conditions. The aim of this study is to evaluate reproducibility of the heart rate method in the laboratory.

 

Methods. VO2 and HR measurements were made on two different occasions during three submaximal (model 1) plus a maximal exercise intensity (model 2) on a cycle ergometer in the laboratory. 19 habitual commuter cyclists (9 males and 10 females), aged 44 ± 3 years, were measured. The reproducibility of the estimated VO2, based on three levels of HR from commuting cycling and the regression equations from test and retest were analyzed. Differences between the two models were also studied. 

 

Results. For both models, there were no significant differences between test and retest in the constituents of the regression equations (y-intercept, slope and r-value). Neither were there any systematic differences in estimated absolute levels of VO2 between test and retest. The relative differences between test and retest, based on estimations from three different levels of HR, were 0.99 ± 11.0 (n.s.), 2.67 ± 6.48 (n.s.) and 3.57 ± 6.24% (p<0.05) for model 1, and 1.09 ± 10.6, 1.75 ± 6.43 and 2.12 ± 5.92% (all n.s.) for model 2. However, some large individual differences were seen in both models. There were no significant differences between the two models in the slopes, intercepts or r-values of the regression equations or in the estimated levels of VO2.

 

Conclusion. The heart rate method shows good reproducibility on the group level in estimating oxygen consumption from HR-VO2 relations in the laboratory, and based on three levels of HR which are representative for cycle commuting. However, on the individual level, some large variations were seen.

National Category
Sport and Fitness Sciences
Research subject
Medicine/Technology
Identifiers
urn:nbn:se:gih:diva-5401 (URN)10.1371/journal.pone.0219741 (DOI)000482335700033 ()31339909 (PubMedID)
Projects
FAAP
Funder
Swedish Transport Administration, 2017/63917-6522Stockholm County Council, LS0401-0158
Available from: 2018-09-03 Created: 2018-09-03 Last updated: 2019-09-17Bibliographically approved
Schantz, P., Salier Eriksson, J. & Rosdahl, H. (2019). The heart rate method for estimating oxygen uptake: analyses of reproducibility using a range of heart rates from commuter walking. European Journal of Applied Physiology, 119(11-12), 2655-2671
Open this publication in new window or tab >>The heart rate method for estimating oxygen uptake: analyses of reproducibility using a range of heart rates from commuter walking
2019 (English)In: European Journal of Applied Physiology, ISSN 1439-6319, E-ISSN 1439-6327, Vol. 119, no 11-12, p. 2655-2671Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Background. The heart rate method, based on the linear relation between heart rate and oxygen uptake, is potentially valuable to monitor intensity levels of physical activities. However, this depends not least on its reproducibility under standard conditions. This study aims therefore to evaluate the reproducibility of the heart rate method in the laboratory using a range of heart rates associated with walking commuting.

 

Methods. On two different days, heart rate and oxygen uptake measurements were made during three submaximal (model 1) and a maximal exercise intensity (model 2) on a cycle ergometer in the laboratory. 14 habitual walking commuters participated. The reproducibility, based on the regression equations from test and retest and using three levels of heart rate from the walking commuting was analyzed. Differences between the two models were also analyzed. 

 

Results. For both models, there were no significant differences between test and retest in the constituents of the regression equations (y-intercept, slope and r-value). Neither were there any systematic differences in estimated absolute levels of VO2 between test and retest for either model. However, some rather large individual differences were seen in both models. Furthermore, no significant differences were seen between the two models in slopes, intercepts and r-values of the regression equations or in the estimated VO2.

 

Conclusion. The heart rate method shows good reproducibility on the group level in estimating oxygen consumption from heart rate – oxygen uptake relations in the laboratory, and based on three levels of heart rate which are representative for walking commuting. However, on the individual level, some large variations were seen.

Place, publisher, year, edition, pages
Springer, 2019
Keywords
walking commuting, pedestrians, heart rate, oxygen uptake, heart rate-oxygen uptake relation, metabolic measurements, rated perceived exertion, reproducibility
National Category
Physiology
Research subject
Medicine/Technology
Identifiers
urn:nbn:se:gih:diva-5849 (URN)10.1007/s00421-019-04236-0 (DOI)
Projects
FAAP
Funder
Swedish Transport Administration, TRV:2017/63917-6522Stockholm County Council, LS0401-0158
Available from: 2019-09-20 Created: 2019-09-20 Last updated: 2019-11-18Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0003-3547-425X

Search in DiVA

Show all publications