Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Publications (4 of 4) Show all publications
Godhe, M., Helge, T., Mattsson, C. M. & Ekblom, B. (2016). Att bära tungt - en fysiologisk analys: Kvinnor: Rapport 8..
Open this publication in new window or tab >>Att bära tungt - en fysiologisk analys: Kvinnor: Rapport 8.
2016 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Sjutton kvinnliga vältränade försökspersoner, åtta stycken med vana att bära tungt och nio stycken utan sådan vana, genomförde gång på löpband och mjukt underlag i hastigheterna 3 och 5 km/tim med bärvikter i ryggsäck på 20, 35 och 50 kg.Mjukt underlag i form av blå gymnastikmattor, indikerande gång i lätt terräng, ökade energiomsättningen under både hastigheterna mellan 10 och 15 %, jämfört med hårt underlag (löpband) med en grads lutning. Energiomsättningen ökade i genomsnitt lika mycket med ökad hastighet som med ökad bärvikt. Den individuella variationen vid en given bärvikt och hastighet är mycket stor. Beroende på bärvikt och hastighet kan energiomsättningen variera med 100 %. Dessa stora variationer i energiomsättning bör uppmärksammas vid beräkning av energitilldelning via kosten vid längre militära operationer.Energiomsättningen vid tyngsta belastningen – 50 kilo bärvikt och hastigheten 5 km/tim – belastade försökspersonerna på i genomsnitt 57 % av maximal syreupptagningsförmåga. I individuella fall var belastningen 72 % av maximal syreupptagningsförmåga. Dessa höga belastningar är oacceptabelt höga för transporter under längre tid och kan vara en orsak till belastningsskador.Förmågan att bära tungt sammanfaller med ökad kroppsvikt och benmuskelstyrka. Bärförmåga för mindre vikter, högst 35 kg, sammanfaller inte med någon av ovanstående faktorer. Således, för tyngre bärvikter vid förflyttningar bör selektion av soldater ske enligt de uppmätta parametrarna, medan vad gäller lättare vikter föreligger inte samma selektionskriterier.En slutsats från resultaten av denna undersökning är den ursprungliga uttagningen till tunga arbetsuppgifter inom försvaret bör genomföras med tunga arbetsbelastningar, motsvarande de i denna undersökning. I kommande rapport sammanfattas studierna på män och kvinnors bärförmåga, likheter och olikheter mellan könen, möjliga selektionskriterier samt rekommendationer med utgångspunkt från genomförda undersökningar och resultat från olika andra undersökningar.

Publisher
p. 30
Keywords
Energiutgift, tunga arbetsuppgifter, fysiskt stridsvärde, soldater
National Category
Occupational Health and Environmental Health Sport and Fitness Sciences
Research subject
Medicine/Technology
Identifiers
urn:nbn:se:gih:diva-4593 (URN)
Projects
Militärmedicinsk forskning
Available from: 2016-09-28 Created: 2016-09-28 Last updated: 2018-01-10Bibliographically approved
Ekblom, B., Helge, T., Godhe, M., Pettersson, T. & Mattsson, M. C. (2016). Rekommendationer gällande bärvikter och förflyttningshastigheter under längre fältoperationer. Beräkningar av energiomsättning.
Open this publication in new window or tab >>Rekommendationer gällande bärvikter och förflyttningshastigheter under längre fältoperationer. Beräkningar av energiomsättning
Show others...
2016 (Swedish)Report (Other academic)
Publisher
p. 7
Keywords
Bärförmåga, energiomsättning
National Category
Medical and Health Sciences
Research subject
Medicine/Technology
Identifiers
urn:nbn:se:gih:diva-4649 (URN)
Projects
Försvarsmedicinsk forskningMilitärprojektet
Available from: 2016-11-24 Created: 2016-11-24 Last updated: 2018-04-26Bibliographically approved
Ekblom, B., Godhe, M., Helge, T., Pettersson, T. & Mattsson, C. M. (2016). Studier av stridsvärde vid långvarigt arbete - Sammanfattning och reflektioner: Rapport 9..
Open this publication in new window or tab >>Studier av stridsvärde vid långvarigt arbete - Sammanfattning och reflektioner: Rapport 9.
Show others...
2016 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Den militärmedicinska forskningsgruppen vid Åstrandlaboratoriet, Gymnastik- och Idrottshögskolan, Stockholm, har som forskningsuppgift med stöd från Försvarsmakten att studera och föreslå insatser för att upprätthålla stridsvärdet för trupp under långvarigt fysiskt arbete. Forskningen har hitintills resulterat i åtta rapporter, där fysisk arbetsförmåga studerats under olika förhållanden. Föreliggande rapport sammanfattar de huvudsakliga resultaten från dessa undersökningar men omfattar också en diskussion gällande skillnader och likheter mellan kvinnors jämfört med mäns adaptation till långvarigt och tungt arbete samt ett kort avsnitt om fortsatta undersökningar, byggda på tidigare resultat.

Publisher
p. 20
Keywords
Fysiskt stridsvärde, tungt arbete, ultrauthållighet, bära, energibalans
National Category
Occupational Health and Environmental Health Sport and Fitness Sciences
Research subject
Medicine/Technology
Identifiers
urn:nbn:se:gih:diva-4594 (URN)
Projects
Militärmedicinsk forskning
Available from: 2016-09-28 Created: 2016-09-28 Last updated: 2018-01-10Bibliographically approved
Helge, T., Godhe, M., Mattsson, M. & Ekblom, B. (2015). Att bära tungt: en fysiologisk analys.
Open this publication in new window or tab >>Att bära tungt: en fysiologisk analys
2015 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Nitton manliga vältränade försökspersoner, 9 st med vana att bära tungt och 10 st utan sådan vana, genomförde gång på mjukt underlag i hastigheterna 3 och 5 km/tim med bärvikter i ryggsäck på 20, 35 och 50 kg.

Energiomsättningen ökade i genomsnitt lika mycket med ökad hastighet som med ökad bärvikt. Mjukt underlag, indikerande gång i lätt terräng, ökade energiomsättningen under både hastigheterna med c:a 20 %, jämfört med hårtunderlag (löpband). Den individuella variationen vid en given bärvikt och hastighet är mycket stor. Beroende på bärvikt och hastighet kan energiomsättningen variera med 100%.  Dessa stora variationer i energiomsättning bör uppmärksammas vid beräkning av energitilldelning via kosten vid längre militära operationer.

Energiomsättningen vid tyngsta belastningen – 50 kilo bärvikt och hastigheten 5 km/tim – belastade försökspersonerna på i genomsnitt 44 % av maximal syreupptagningsförmåga. I individuella fall var belastningen 60%. Dessa höga belastningar är oacceptabelt höga för transporter under längre tid och kan vara en orsak till belastningsskador.

Förmågan att bära tungt sammanfaller med ökad kroppsstorlek – både längd och vikt – ålder, maximal syreupptagningsförmåga mätt i L/min men inte i ml/min och kg kroppsvikt, benmuskelstyrka men inte bålmuskelstyrka samt andelen muskelfibrer i lårmuskeln av typ 1. Flera men inte alla av dessa förmågor kan säkert till viss del tränas upp. Bärförmåga för mindre vikter, högst 35 kg, sammanfaller inte med några av ovanstående faktorer, bortsett från ålder. Således, för tyngre bärvikter vid förflyttningar bör selektion av soldater ske enligt de uppmätta parametrarna, medan vad gäller lättare vikter föreligger inte samma selektionkriterier.

En slutsats från resultaten av denna undersökning är den ursprungliga uttagningen till tunga arbetsuppgifter inom försvaret bör genomföras med tunga arbetsbelastningar, motsvarande de i denna undersökning. Avsikten i fortsättningen av denna undersökningsserie är att fastställa ny testmetodik och procedur för denna selektion samt genomföra tester på kvinnor.

Series
Rapport från Militärmedicinska forskningsgruppen ; 7
National Category
Physiology
Research subject
Medicine/Technology
Identifiers
urn:nbn:se:gih:diva-4218 (URN)
Available from: 2015-11-19 Created: 2015-11-19 Last updated: 2018-03-09Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-0613-4806

Search in DiVA

Show all publications