Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Endre søk
Link to record
Permanent link

Direct link
Publikasjoner (10 av 22) Visa alla publikasjoner
Åkesson, J. (2023). Informationsrika yrkesmemoarer av två av idrottsvetenskapens giganter: recension av boken Idrottsvetenskaplig forskning och utbildning vid Göteborgs universitet: personliga betraktelser, av Claes Annerstedt och Göran Patriksson (2022) [Review]. Idrottsforum.org/Nordic sport science forum, Article ID 24 februari.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Informationsrika yrkesmemoarer av två av idrottsvetenskapens giganter: recension av boken Idrottsvetenskaplig forskning och utbildning vid Göteborgs universitet: personliga betraktelser, av Claes Annerstedt och Göran Patriksson (2022)
2023 (svensk)Inngår i: Idrottsforum.org/Nordic sport science forum, ISSN 1652-7224, artikkel-id 24 februariArtikkel, omtale (Annet vitenskapelig) Published
Abstract [sv]

Två veteraner och giganter inom svensk idrottsforskning tillika professorer emeriti, Claes Annerstedt och Göran Patriksson, har nedtecknat sina minnen från decenniers verksamhet vid Göteborgs universitets institution för idrottsforskning, numera kallat Institutionen för kost- och idrottsvetenskap. Det blev en bok av det, Idrottsvetenskaplig forskning och utbildning vid Göteborgs universitet: Personliga betraktelser (Multicare), som här förtjänstfullt recenseras av Joakim Åkesson, som forskat en del om detta ämne i ett nationellt perspektiv.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Malmö University, 2023
HSV kategori
Forskningsprogram
Samhällsvetenskap/Humaniora
Identifikatorer
urn:nbn:se:gih:diva-7525 (URN)
Tilgjengelig fra: 2023-03-07 Laget: 2023-03-07 Sist oppdatert: 2023-03-07
Åkesson, J. (2018). Sport management som akademiskt kunskapsområde i Sverige. In: Bäckström, Å., Book, K., Carlsson, B., & Fahlström, P. (Ed.), Sport management: Idrottens organisationer i en svensk kontext. Del 1. Stockholm: SISU idrottsböcker
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Sport management som akademiskt kunskapsområde i Sverige
2018 (svensk)Inngår i: Sport management: Idrottens organisationer i en svensk kontext. Del 1 / [ed] Bäckström, Å., Book, K., Carlsson, B., & Fahlström, P., Stockholm: SISU idrottsböcker , 2018Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Stockholm: SISU idrottsböcker, 2018
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:gih:diva-6422 (URN)978-91-7727-027-0 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2020-11-25 Laget: 2020-11-25 Sist oppdatert: 2020-11-25bibliografisk kontrollert
Wirén Åkesson, J. (2014). En process i otakt: idrott från forskning till arbetsmarknad. Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning, 23(3), 41-45
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>En process i otakt: idrott från forskning till arbetsmarknad
2014 (svensk)Inngår i: Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning, ISSN 1103-4629, Vol. 23, nr 3, s. 41-45Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig) Published
Abstract [sv]

Inom idrotten finns olika forskningstraditioner och ett växande antal akademiska utbildningar. Tanken är att de ska möta idrottens mångfacetterade arbetsmarknad. Men idrottens akademisering är en brokig process där synen på vad som är viktigt skiljer sig åt. Frågorna började komma till mig för cirka tio år sedan: Vad händer efter utbildningen? Finns det relevanta arbeten att söka? Är kunskapen och kompetensen som jag har med mig från utbildningen gångbar på idrottens arbetsmarknad? Jag var då sistaårsstudent vid Idrottsvetenskapligt program på Malmö högskola. Några år senare började jag en forskarutbildning inom vilken jag fick chansen att utveckla och fördjupa frågorna. Intresset vidgades till att inte bara gälla relationen mellan utbildning och arbetsmarknad, utan också till att inkludera forskning.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Centrum för idrottsforskning, 2014
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:gih:diva-6421 (URN)
Tilgjengelig fra: 2020-11-25 Laget: 2020-11-25 Sist oppdatert: 2020-11-25bibliografisk kontrollert
Wirén Åkesson, J. (2014). Idrottens akademisering: idrottsvetenskaplig kunskap inom forskning, utbildning och på arbetsmarknaden. (Doctoral dissertation). Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Idrottens akademisering: idrottsvetenskaplig kunskap inom forskning, utbildning och på arbetsmarknaden
2014 (svensk)Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
Abstract [en]

Abstract Purpose: The purpose of this thesis is to analyse the academisation of sport in Sweden. This is done by mapping and analysing the scientific knowledge produced in sport research which is then mediated through academic sport education and demanded on the sport labour market. The relationship between these three arenas is also analysed. Various problems, subjects and perspectives which are focused in the arenas above are analysed, as well as the various conditions under which scientific knowledge is produced, mediated and demanded. Finally, the knowledge which is produced, mediated and demanded is analysed in relation to each other. Theory: Academisation can be considered as the process by which scientific knowledge expands and grows in importance for the area of knowledge as a whole. The academic status of an area of knowledge is dependent on the role of scientific knowledge within research, education and in the field of practice. In this thesis, the focus is on the academisation of the specific area of knowledge of sport. The production of scientific knowledge in sport research, mediation of scientific knowledge in higher sport education, application of scientific knowledge in the field of practice and the relationship between the three knowledge arenas is analysed. The study also includes an institutional perspective. Methodology: The thesis consists of three empirical part-studies: sport research, higher sport education and the labour market of sport. Each part-study has its own specific empirical data and specific approach for the collection, processing and analysis of data. Various documents comprise the main source of empirical data in this thesis, and the main methodological approach is content analysis and analysis of existing data. Results: The academisation process of sport in Sweden has come a long way. Today there exists extensive sport research in a wide range of disciplines with a strong core within a few of them. Academic sport education, with two distinct branches/orientations, has been established. There are also employers in the sport labour market seeking employees with academic backgrounds, including a wide variety of organisational types and activities. The way sport is handled and where interest is directed within, however, varies between the arenas of research, education and the labour market; there are diverse traditions and interests within each one. Also, in some areas, the arenas are more in tune with each other than in other areas. As a consequence of research, education and the labour market having been established and institutionalised during different eras and under varying ideological circumstances, they possess different logics as part of their ideological structures. They reproduce specific, historically-shaped patterns of thinking and behaviour. This also explains why research, education and the labour market looks so disparate in terms of what scientific knowledge is being produced, mediated and demanded. In areas where institutionalisation has occurred for a long time, there is a clear reproduction of patterns of thought and action; actors in such areas can be said to be more “path dependent” than others. As a result of sport education being institutionalised to such a low degree, it is also more customisable and flexible compared to the thoroughly-institutionalised sport research; however, it lacks the stability and continuity of sport research. Therefore, education also has, to a larger extent, an ability to adapt to the prevailing ideas and logic of the times, such as market logic – for better or for worse. The academisation of sport can thus be seen as an uneven process or a process “out of step”. Scientific knowledge has different characteristics within sport research, higher sport education and the sport labour market due to disparate institutional conditions and different histories of the different academic arenas. They are, in other words, “children of different times”.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle, 2014
Serie
Malmö Studies in Sport Sciences, ISSN 1652-3180 ; 14
Emneord
sport science studies, academization, scientific knowledge, research, education, labor market, sport, Social Sciences, Samhällsvetenskap
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:gih:diva-6420 (URN)978-91-7104-543-0 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2020-12-21 Laget: 2020-11-25 Sist oppdatert: 2020-12-21bibliografisk kontrollert
Wirén Åkesson, J. (2013). The Academization of Sport in Sweden: Sport Research, Higher Sport Education and The Sport Labor Market, from a Perspective of Knowledge. In: : . Paper presented at Congress of the European College of Sport Scinece (ECSS), Barcelona, Spain (2013). The European College of Sport Science
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>The Academization of Sport in Sweden: Sport Research, Higher Sport Education and The Sport Labor Market, from a Perspective of Knowledge
2013 (engelsk)Konferansepaper, Poster (with or without abstract) (Annet vitenskapelig)
Abstract [en]

Introduction Sport research within social science, and sport science (sport studies) education at an academic level are relatively new phenomenon’s in Sweden. Research started in the 1970s and before the 2000s there were only a few academic sport educations. Today, research and education are comprehensive and diversified. Also, the sport labor market has been expanding and changing, with more employment opportunities, on the one hand, and a smaller proportion of these being qualified jobs, on the other. The study deals with the Sport Academization process. The purpose is to attain extended knowledge and a deeper understanding of higher sport science education and its relationship to sport research, and the sport labor market - from a perspective of knowledge. The research questions are: What knowledge is produced within social science sport research, what knowledge is mediated through higher sport education, and what knowledge is demanded in the sport labor market? How does the production, mediation and demand for academic sport knowledge relate to each other? Do they differ, and if so, in what ways and why?Four theoretical concepts are particularly central in the study: knowledge (Berger & Luckmann 1966), paradigm (Kuhn 1962), discourse and institution (Foucault 2008). Bauman’s theories about social processes and discourses of different eras are also central (Bauman 1998).MethodsThe empirical material consists mainly of various documents, such as: dissertations, journal articles, educational curriculums, job listings, and various statistical materials. The documents have been analyzed quantitatively, with statistical analysis, and qualitatively, through discourse analysis.ResultsThe study shows that there are discrepancies between produced, mediated and demanded knowledge. The largest proportion of research has been produced within the fields of pedagogy, psychology and history. At the same time, almost half of the educations are within Sport Management. Also, preliminary results show that the demand for knowledge on the labor market is mainly expressed through demands of practical knowledge, i.e. knowing how to do things, rather than having knowledge and understanding about things. DiscussionThe main interpretation of observed differences is that research, education and labor market is based on different contemporary logics (ideas and ideals). The differences between mentioned knowledge entities highlights important questions about whether and how research, education and the labor market within sport should be governed.ReferencesBauman, Zygmunt (1998). Work, consumerism and the new poor. Buckingham: Open University PressKuhn, Thomas S. (1962). The structure of scientific revolutions. Chicago: Univ. of Chicago Pr.Berger, Peter L. & Luckmann, Thomas (1966). The social construction of reality. London: PenguinFoucault, Michel (2008). Diskursernas kamp. Eslöv: Symposion

sted, utgiver, år, opplag, sider
The European College of Sport Science, 2013
Emneord
Sport, Sport Science, Sport Studies, Sport Education, Sport Research, Sport Labor Market, Academization, Professionalization, Knowledge, Social Sciences, Samhällsvetenskap
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:gih:diva-6419 (URN)
Konferanse
Congress of the European College of Sport Scinece (ECSS), Barcelona, Spain (2013)
Tilgjengelig fra: 2020-11-25 Laget: 2020-11-25 Sist oppdatert: 2020-11-25bibliografisk kontrollert
Wirén Åkesson, J. & Norberg, J. R. (2012). Den fungerande föreningen: en utvärdering av Idrottslyftet. Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning, 21(1), 5-9
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Den fungerande föreningen: en utvärdering av Idrottslyftet
2012 (svensk)Inngår i: Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning, ISSN 1103-4629, Vol. 21, nr 1, s. 5-9Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig) Published
sted, utgiver, år, opplag, sider
Centrum för idrottsforskning, 2012
Emneord
Sport, Idrott, Idrottslyftet, Politik, Föreningsliv
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:gih:diva-6418 (URN)
Tilgjengelig fra: 2020-11-25 Laget: 2020-11-25 Sist oppdatert: 2020-11-25bibliografisk kontrollert
Wirén Åkesson, J. & Norberg, J. R. (2012). Den fungerande föreningen: en utvärdering av Idrottslyftet. Riksidrottsförbundet
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Den fungerande föreningen: en utvärdering av Idrottslyftet
2012 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Riksidrottsförbundet, 2012
Emneord
Idrott, Sport, Idrottslyftet, Politik, Föreningsliv
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:gih:diva-6417 (URN)
Tilgjengelig fra: 2020-11-25 Laget: 2020-11-25 Sist oppdatert: 2020-11-25bibliografisk kontrollert
Åkesson, J. (2012). The Academization of Sport in Sweden: Governing issues. In: : . Paper presented at Centers and Peripheries in Sport, International conference on the position of sport studies in social science, Malmö, Sweden (2012).
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>The Academization of Sport in Sweden: Governing issues
2012 (engelsk)Konferansepaper, Oral presentation only (Annet vitenskapelig)
Abstract [en]

Sport research within the social sciences, and sport science (sport studies) education at an academic level are relatively new phenomenon’s in Sweden. Research started in the early 1970s and before the 2000s there were only a few academic sport educations in the country. Today, research and education are both comprehensive and diversified. The questions are: -How research and education have emerged, how they appear today, and how they relate to each other? -What knowledge is produced within research and what knowledge is conveyed through education? -Do they differ? And if so - in what way and why?The study deals with the Sport Academization process. The purpose is to attain a deeper understanding of sport science higher education and its relationship to sport research from a knowledge perspective.Four concepts are particularly central in the study: knowledge, power, discourse and institutions. The analysis is grounded in theories as: Berger and Luckmann’s sociology of knowledge, Foucault’s ideas about discourse, power and institutions, Bourdieu’s field analysis, and Baumans theories about social processes and discourses of different eras.The empirical material consists mainly of various documents. Examples of analyzed documents are: dissertations, journal articles, educational plans and curriculums. The documents have been handled both qualitatively and quantitatively. Discourse analysis has been the main method for the qualitative analysis. The study shows that there is a discrepancy between the produced and conveyed knowledge. The largest proportion of the research has been produced within the fields of pedagogy, psychology, and history. In addition - almost half of the educations were Sport Management programs. The main interpretation of the differences is that research and education is based on different contemporary logics (ideas and ideals).The difference between produced and conveyed knowledge highlights important political questions about how research and education should be governed. For example:-What role should the government take in the strategic planning and government of sport research and higher sport education?-To what extent, and under what forms, should research and education be self-governed?-What implications do different choices, in the matters above, infer (amount to)?

Emneord
Sport, Academization, Sweden
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:gih:diva-6412 (URN)
Konferanse
Centers and Peripheries in Sport, International conference on the position of sport studies in social science, Malmö, Sweden (2012)
Tilgjengelig fra: 2020-11-25 Laget: 2020-11-25 Sist oppdatert: 2020-11-25bibliografisk kontrollert
Åkesson, J. (2011). The Academization Of Sport: knowledge production and dissemination of knowledge in sport research and academic sport science education. In: People in motion: bridging the local and global.: The 8th European Association for Sociology of Sport Conference. Book of abstracts., European Association For Sociology Of Sport. Paper presented at European Association For Sociology Of Sport (EASS), Umeå, Sweden (2011) (pp. 165-165). European Association For Sociology Of Sport
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>The Academization Of Sport: knowledge production and dissemination of knowledge in sport research and academic sport science education
2011 (engelsk)Inngår i: People in motion: bridging the local and global.: The 8th European Association for Sociology of Sport Conference. Book of abstracts., European Association For Sociology Of Sport, European Association For Sociology Of Sport , 2011, s. 165-165Konferansepaper, Oral presentation with published abstract (Annet vitenskapelig)
sted, utgiver, år, opplag, sider
European Association For Sociology Of Sport, 2011
Emneord
Sport, Academization, Professionalization, Research, Labor Market, Education, Social Sciences, Samhällsvetenskap
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:gih:diva-6413 (URN)
Konferanse
European Association For Sociology Of Sport (EASS), Umeå, Sweden (2011)
Tilgjengelig fra: 2020-11-25 Laget: 2020-11-25 Sist oppdatert: 2020-11-25bibliografisk kontrollert
Åkesson, J. (2010). Idrottens akademisering: kunskapsproduktion och kunskapsförmedling inom idrottsforskning och högre idrottsutbildning. (Licentiate dissertation). Idrottsforum.org
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Idrottens akademisering: kunskapsproduktion och kunskapsförmedling inom idrottsforskning och högre idrottsutbildning
2010 (svensk)Licentiatavhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Inledning: Samhällsvetenskapligt orienterad idrottsforskning och idrottsutbildningar på akademisk nivå är relativt nya företeelser i Sverige. Forskningen kom igång på allvar först under 1970-talet och innan 2000-talet fanns det endast ett fåtal idrottsutbildningar i landet. Idag är såväl forskning som utbildning omfattande och differentierad. Frågan är dock hur forskning och utbildning utvecklats, ser ut idag, och förehåller sig till varandra? Vilken kunskap är det som produceras inom idrottsforskningen och vilken kunskap är det som förmedlas inom utbildningarna? Skiljer sig den producerade och förmedlade kunskapen åt? I så fall hur och varför?Syfte: Studien behandlar idrottens akademisering. Med akademisering avses den process genom vilken ett kunskapsområde, i detta fall idrottens, transformeras till ett vetenskapligt kunskapsområde. Syftet med studien är att nå fördjupad förståelse för idrottsutbildningarna och dess relation till idrottsforskningen ur ett kunskapsperspektiv.Teori: Fyra begrepp är särskilt centrala i studien: kunskap, makt, diskurs och institution. Merparten av den teoretiska inspirationen hämtas från fem teoretiker. I centrum står Peter Berger och Thomas Luckmanns kunskapssociologi, Michel Foucaults tankar om diskurs, makt och institution, samt Pierre Bourdieus fältanalys. Därutöver används teorier som handlar om specifika samhällsprocesser och diskurser av olika tidsepoker. Här hämtas stöd i främst Zygmunt Baumans samhällsteori.Metod: Källmaterialet utgörs till största del av olika dokument. Exempel på analyserade dokument är: avhandlingar, forskningsrapporter, tidskriftsartiklar, utredningar, hemsidor, utbildningsplaner och kursplaner. Dokumenten och dess innehåll har i vissa fall hanterats kvalitativt och i andra fall kvantitativt. Den kvalitativa dokumentanalysen har exempelvis genomförts enligt diskursanalytisk modell.Resultat: Studien har visat att det råder en viss diskrepans mellan den kunskap som produceras inom idrottsforskningen och den kunskaps som förmedlas genom akademiska idrottsutbildningar. Den största andelen samhällsvetenskapligt orienterad idrottsforskning har producerats av pedagoger (36%), psykologer (21%), historiker (18%) och sociologer (5%). Samtidigt var 9 av 22 idrottsutbildningar 2008 att beteckna som management¬utbildningar. Skillnaden mellan den typ av kunskap som producerats inom idrottsforskningen och den typ av kunskap som förmedlas inom idrottsutbildningar är således anmärkningsvärd. Diskussion: Sett ur ett diskursivt perspektiv kan forskningen och utbildningen förstås genom dess relation till olika logiker som haft olika framträdande positioner i den allmänna samhällsdiskursen. Tre relevanta logiker som haft olika kan urskiljas: (1) Det moderna produktions- och välfärdssamhällets logik (1900-tal); De problematiserande samhällsperspektivens logik (ca 1960-); Det postmoderna konsumtionssamhällets logik (ca 1990-).Den första dominerade samhällsdiskursen under stora delar av 1900-talet. Idrottsforskning som bygger på denna logik bedrivs utifrån medicinska, fysiologiska, pedagogiska, psykologiska och historiska perspektiv. Idrottsutbildningar som kan ses som byggande på denna logik är tränar-, hälso-, medicin- och fysiologi-, samt psykologiutbildningar. Den andra tillkom under 1960- och 1970-talen och fick genomslag inom idrottsforskningen under 1980- och 1990-talen. Forskning som bygger på denna logik bedrivs exempelvis utifrån sociologiska, etnologiska, genusvetenskapliga och filosofiska perspektiv. Utbildningar som kan ses som byggande på denna logik är kultur- och samhällsutbildningar, samt i viss mån medieutbildningar. Den tredje fick genomslag i samhällsdiskursen under 1990- och 2000-talen och inom idrottsforskning och idrottsutbildning under 2000-talet. Forskning som bygger på denna logik bedrivs exempelvis utifrån management-, ekonomiska-, juridiska-, ledarskaps-, och organisations- perspektiv. Utbildningar som kan ses som byggande på denna logik är Sport Management utbildningar, samt i viss mån medieutbildningar.Man kan allstå tala om forskning och utbildning som bygger på tre olika logiker som varit olika framträdande i den allmänna samhällsdiskursen under olika tidsepoker. Forskningen som etablerades tidigare än utbildningarna bygger i större utsträckning på logiker som tidigare i historien varit mer framträdande.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Idrottsforum.org, 2010. s. 7
Serie
Örebro Studies in Sport Sciences, ISSN 1654-7535 ; 9
Emneord
Idrott, Akademisering, Professionalisering
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:gih:diva-6407 (URN)978-91-85645-09-1 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2020-12-21 Laget: 2020-11-25 Sist oppdatert: 2020-12-21bibliografisk kontrollert
Organisasjoner
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0001-7074-0387